Höjt bolånetak och slopat avdrag för vissa räntor?

Finansdepartementet har (och kommer att) remitterat ett antal förslag på skatteområdet inför förhandlingarna om höstbudgeten. Förslagen kommer att ligga till grund för budgetförhandlingarna i höst och vilka som sedan läggs fram i budgetpropositionen, får vi se när hösten kommer.

Ett av dessa förslag (Fi2024/00174) är slopad avdragsrätt för vissa ränteutgifter i inkomstslaget kapital samt en höjning av bolånetaket.

Enligt förslaget är det bara ränta på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad som blir avdragsgill. Nuvarande regler innebär att ränteutgifter får dras av oavsett om det är lån för t ex konsumtion eller bostad. Nu föreslår regeringen att ränta endast ska vara avdragsgill om lånet lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt. Avdragsgill ska även ränta på lån som avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad.

Enligt förslaget ska rätten till avdrag trappas av på två år. Det innebär att under 2025 ska hälften av räntan vara avdragsgill på lån som inte är förenade med säkerhet i bostad, fordon eller båt. Och från och med 2026 ger dessa räntekostnader inget avdrag alls.

Man föreslår också att kontrolluppgift om ränteutgifter endast ska lämnas på ränteutgifter som ska dras av i inkomstslaget kapital.

2010 infördes ett bolånetak vilket innebär att du maximalt får ha bolån som motsvarar 85% av värdet på din bostad. Regeringen ger nu Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till om en höjning av bolånetaket från 85% till 90%.

Senast 23 februari 2024 ska uppdraget redovisas till regeringen.