Genomsnitts- och schablonmetoden vid försäljning av marknadsnoterade aktier
Jag köpte 400 aktier i SKF för 210 kr/st 2015 och under 2021 ärvde jag 150 aktier av samma slag. När jag nu ska sälja 500 aktier blir jag osäker på vilket anskaffningsvärde jag ska använda vid kapitalvinstberäkningen.
Svar:
När du säljer värdepapper av samma slag och sort men med olika anskaffningsutgifter kan du använda ett genomsnittligt omkostnadsbelopp. Du utgår då från de totala faktiska anskaffningsutgifterna för alla dina aktier och dividerar denna summa med antal ägda aktier. Du får då fram ditt genomsnittliga anskaffningsvärde/aktie. När man har fått aktier genom arv övertar man arvlåtarens anskaffningsvärde.
Exempel genomsnittsmetoden:
Första anskaffningen 2015, 84 000 kr (400 aktier x 210 kr)
Andra anskaffningen 2021, genom arv 50 000 kr (gåvogivarens anskaffningsvärde)
Totalt 134 000 kr (84 000 kr + 50 000 kr)
Genomsnittligt anskaffningsvärde 244 kr per aktie (134 000 kr / 550 st aktier)
Omkostnadsbelopp vid försäljningen på sålda aktier 122 000 kr (500 st x 244 kr)
En alternativ regel för beräkning av omkostnadsbeloppet är schablonmetoden. Om det är svårt att ta reda på de ärvda aktiernas anskaffningsvärde, eller om det är lågt, kan du i stället använda 20% av försäljningspriset (efter avdrag för försäljningskostnader) som anskaffningskostnad. Denna schablonregel får bara användas när det handlar om marknadsnoterade aktier och aktieliknande värdepapper.
Exempel schablonmetoden:
Du säljer 500 aktier precis som i fallet enligt ovan. Du får 600 000 kr i ersättning för dessa. Anskaffningskostnad enligt schablonmetoden kan då räknas till:
600 000 x 20% = 120 000 kr.
Istället för att använda genomsnittsmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet kan det i vissa fall vara fördelaktigt för aktieägaren att använda schablonmetoden. Genomsnittsmetoden och schablonmetoden går inte att kombinera vid beräkningen av ett omkostnadsbelopp utan det är antingen den ena eller den andra metoden som ska användas.