Beskattning av bitcoin

Vinst vid privatpersoners försäljning av bitcoins ska enligt Högsta förvaltningsdomstolen beskattas som avyttring av andra tillgångar. Valutan räknas inte som någon personlig tillgång, vilket innebär att hela vinsten är skattepliktig och att schablonreglerna inte får tillämpas.

Försäljning av bitcoin

Bitcoin är en virtuell valuta som kan användas som betalningsmedel men även innehas som kapitalplacering. Valutan saknar utgivare och skapas istället direkt i ett digitalt nätverk genom en speciell algoritm.

Gunnar har köpt, sålt och växlat bitcoin, och även använt valutan vid köp av varor. Han ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN) för att få reda på vilken typ av tillgång bitcoin ska räknas som för privatpersoner, och hur omkostnadsbeloppet ska beräknas vid avyttring. Fallet hamnade till slut hos Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Specialregler för vissa tillgångar

Vid kapitalvinstberäkning i inkomstslaget kapital är huvudregeln att omkostnadsbeloppet för en tillgång utgörs av anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring. För vissa tillgångar får omkostnadsbeloppet dock beräknas schablonmässigt. För personliga tillgångar finns dessutom ett grundavdrag. Förluster ska i vissa fall kvoteras och är i vissa fall inte avdragsgilla.

För marknadsnoterade delägarrätter och personliga tillgångar gäller följande specialregler:

  • Marknadsnoterade delägarrätter: Omkostnadsbeloppet får bestämmas till 20% av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifter. 70% av en eventuell förlust är avdragsgill.
  • Personliga tillgångar: Omkostnadsbeloppet får bestämmas till 25% av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifter. Vinster upp till 50 000 kr är skattefria. Förluster är inte avdragsgilla.

Vilken typ av tillgång är bitcoin?

Enligt både SRN och HFD räknas bitcoin varken som delägarrätt eller utländsk valuta (IL 48 kap), och inte heller som någon annan särskilt uppräknad tillgång i inkomstskattelagen. Bitcoin ska därför hanteras som en övrig tillgång (IL 52 kap). Frågan är då om bitcoin kan räknas som en personlig tillgång.

Med personliga tillgångar menas lösöre och annan lös egedom som personen eller dennes familj till övervägande del använder för nyttobruk eller prydnadsföremål.

Gunnar hävdade att han använde bitcoin som betalningsmedel och att den därför skulle anses använd för nyttobruk. SRN och HFD ansåg dock inte att en tillgång som utnyttjas som betalningsmedel ska räknas som en personlig tillgång. Hela vinsten ska därför tas upp till beskattning och omkostnadsbeloppet ska beräknas enligt genomsnittsmetoden.

Högsta förvaltningsdomstolen 2674-18