Rätt att lyfta moms på osanna fakturor

Kammarrätten i Stockholm har i några domar ansett att rätten att lyfta ingående moms kan vägras först om köparen handlat i ond tro. Skatteverket delar inte kammarrättens syn utan anser att frågan om god eller ond tro saknar betydelse om de objektiva villkoren för rätten till momslyft inte är uppfyllda.

Bakgrund

Handel med så kallade osanna fakturor har förekommit under många år och tjänsterna rör ofta byggtjänster och uthyrning av personal. Utgångspunkten är att en säljare utför en tjänst åt köparen som sedan faktureras på sedvanligt sätt. Säljaren är godkänd för F-skatt, och köparen behöver därför inte göra skatteavdrag eller redovisa arbetsgivaravgifter. Köparen lyfter även ingående moms och drar av kostnaden vid inkomstbeskattningen.

I det fall Skatteverket eller Ekobrottsmyndigheten bedömer att en faktura är osann så baseras detta på att köparen och säljaren är i maskopi med varandra. Köparen av tjänsten betalar fakturabeloppet till säljaren, som därefter tar ut pengarna från företagets konto. Pengarna fördelas sedan mellan köparen och säljaren. Köparen använder sedan de frigjorda pengarna dels till inköp av ”svart” betalning av den arbetskraft som utför arbetet, dels till eget uttag av ”svarta” pengar.

När det gäller bolaget som säljer tjänsterna är det vanligt att de endast är verksamma under kortare perioder och att de inte redovisar några skatter eller avgifter till Skatteverket.

Gällande rätt

Av 8 kap 2 § momslagen (ML) framgår att ingående moms utgörs av beloppet av den moms enligt ML som hänför sig till ersättning för förvärv av varor och tjänster, om omsättningen medfört momsskyldighet för den från vilken varorna eller tjänsterna förvärvats. Om någon omsättning som medför momsskyldighet inte har ägt rum mellan angiven säljare och köpare, så har köparen inte rätt att lyfta ingående moms.

Rent allmänt gäller att köparen måste vara i god tro för att momslyft ska medges. Om köparen känt till eller borde känt till att transaktionerna i fråga ingår i ett momsundandragande upplägg, så anses köparen vara i ond tro och därmed ska momslyft inte medges.

Den stora frågan i nu aktuellt ärende är i vilken grad man ska bedöma om köparen varit i god eller ond tro. Om de objektiva kriterierna, dvs de materiella och formella förutsättningarna, inte är uppfyllda – har det då någon betydelse om köparen är i god tro eller inte?

Kammarrätten

Kammarrätten i Stockholm konstaterade i sina domar att någon omsättning som medför momsskyldighet inte hade ägt rum mellan den på fakturan angivne säljaren och köparen, dvs de objektiva kriterierna var inte uppfyllda.

Kammarrätten ansåg att rätten att lyfta moms i ett sådant fall endast kan vägras om köparen varit i ond tro. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att en köpare är i ond tro avseende ett visst förvärv. Eftersom Skatteverket inte hade gjort sannolikt att köparen var i ond tro ska den ingående momsen få lyftas.

Kammarrätten i Stockholm 2104-2107-17 och 2108-2111-17.

Skatteverkets syn

I en kommentar till domen skriver Skatteverket att man inte delar kammarrättens bedömning. Om någon omsättning som medför momsskyldighet inte har ägt rum har köparen inte i något fall rätt att lyfta momsen. Frågan om god eller ond tro saknar betydelse för bedömningen av rätten att lyfta moms om de formella och materiella förutsättningarna inte finns.

Det är i grunden den som yrkar att få lyfta moms som ska visa att de objektiva kriterierna är uppfyllda. Kan man inte visa detta så föreligger ingen rätt till momslyft. Bevisbördan går över på Skatteverket först när den beskattningsbara personen, med en faktura eller dylikt som uppfyller kraven enligt ML, kan göra sannolikt att en momspliktig omsättning ägt rum. Det är då upp till Skatteverket att göra sannolikt att de objektiva kriterierna för momslyft inte finns.