Personalliggare i flera branscher

Personalliggare – flera branscher

Skatteverket fick i uppdrag av regeringen att utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher för att motverka svartarbete och social dumpning.

Den utredningen visade på flera branscher där detta är ett stort problem, och i några av dessa branscher ansåg Skatteverket att det skulle vara en bra idé med personalliggare. Det är denna utredning som ligger till grund för det beslut som nu riksdagen fattat som innebär ytterligare branscher kommer att omfattas av personalliggare från 1 juli 2018.

De nya branscherna är:

• fordonsserviceverksamhet
• livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet
• kropps- och skönhetsvård (frisörverksamhet omfattas dock redan idag av systemet).

Dessa nya medlemmar i personalliggarfamiljen ska följa samma regler som gäller för restaurang-, frisör- och tvätteriverksamhet. För byggbranschen finns vissa regler, som inte omfattar övriga branscher.

Fordonsserviceverksamhet

Med fordonsserviceverksamhet menas underhåll och reparationer av motordrivna fordon.

Det innebär att arbeten på motorfordon (personbilar, lastbilar och bussar), motorcyklar och mopeder omfattas av reglerna.

Exempel på arbeten som är fordonsserviceverksamhet är reparationer, lackering, glasarbeten, tvätt, rekonditionering, hjulskifte och däckservice.

Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet

Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak.

Med partihandel menas vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av varor i samband med sådan verksamhet.

Om det i verksamheten förekommer enklare bearbetning (t ex styckning av köttprodukter) och förpackning, så bör även denna verksamhet ses som en del av grossistverksamheten.

Begreppet vidareförsäljning innebär att producenter och liknande (bönder, slaktare, fiskare, bärplockare och livsmedelstillverkare) inte omfattas av kravet på personalliggare.

Kropps- och skönhetsvård

Kropps- och skönhetsvårdsverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte sådant som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, kirurgiska ingrepp, injektionsbehandlingar och medicinsk betingad fotvård.

Exempel på verksamheter som omfattas är: hårvård (t ex frisör, hårstyling, ögonfransförlängning och rakning), ansiktsbehandlingar, kroppsmålning, benvaxning, hudvård, manikyr, pedikyr, massage, makeup, tandblekning, tatuering, piercing, solarier och solsprayning, massageterapi, ljusterapi, bastu och spaanläggningar, osteopati, röstpedagog, bantningsrådgivning, floating, ljusterapi, rosenterapi, healing, astrologi, drömtydning och telepati och därmed jämförbara verksamheter.

”Vanlig” massage som ges av t ex en legitimerad naprapat och tandblekning som utförs av tandläkare/tandhygienister är behandlingar som omfattas av krav på personalliggare. Dock finns en generell regel att den del som omfattas av krav på personalliggare ska vara mer än ca 25% av den totala verksamheten för att omfattas av kravet. Enligt regeringen är det därför sannolikt att mycket få tandläkare och tandhygienister kommer att beröras av kraven.

Ändrade regler

Reglerna ändras också så att om andra än enskilda näringsidkare, företagsledare och dennes make och barn under 16 år är verksamma i näringsverksamheten – ska samtliga noteras i personalliggaren. Idag behöver inte näringsidkaren/företagsledaren/make och barn under 16 år noteras (gäller ej byggbranschen).

Man ändrar även i reglerna för blandad verksamhet i samma lokal till att samtlig personal ska noteras i personalliggaren. Inte som idag där enbart de som arbetar i den verksamhet som omfattas av personalliggare ska noteras.

Ikraftträdande

De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2018.

Regeringens prop 2017/18:82, Skatteutskottets betänkande 2017/18:SkU14