Utdelningen var delvis olovlig värdeöverföring
Högsta domstolen fastställde hovrättens dom vilket innebar att 2,5 miljoner kr av företagets utdelning av 8,2 miljoner kr skulle återbetalas då det var ett brott mot aktiebolagslagens försiktighetsprincip.
Skydd för bolags bundna egna kapital och försiktighetsregeln
Detta rättsfall handlar om skyddet för bolagets egna kapital och försiktighetsregeln som regleras i aktiebolagslagen.
Ofta utgår man – lite slarvigt – enbart från det fria egna kapitalet när man diskuterar hur mycket utdelning som kan delas ut till ägarna. Att man helt enkelt kan dela ut det fria egna kapitalet (t ex hela årets vinst). Det man då inte tar hänsyn till, är de regler som finns i aktiebolagslagens 17 kap 3 – 4 §§.
Aktiebolagslagen 17 kap 3 – 4 §§
Skyddet för bolagets bundna egna kapital och försiktighetsregeln
§ 3 En värdeöverföring får inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen.
Även om det inte finns något hinder enligt första stycket får bolaget genomföra en värdeöverföring till aktieägare eller annan endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Om bolaget är ett moderbolag, skall hänsyn tas även till de krav som koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
4 § Under tiden från och med den årsstämma där resultaträkningen och balansräkningen för ett räkenskapsår har fastställts fram till nästa årsstämma får värdeöverföringar ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöverföring enligt 3 § första stycket. Vid beräkningen av utrymmet för värdeöverföring skall ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter den senaste årsstämman beaktas.
Bolaget gick med förlust i 10 år
I 10 år visade bolaget ett negativt rörelseresultat och under dessa år fick man ca 60 miljoner kr i kapitaltillskott från ägaren, moderbolaget.
Efter dessa 10 år hade bolaget ca 8,6 miljoner kr i eget kapital, vilket till största delen bestod av en fordran på moderbolaget gällande koncernbidrag. Det bundna egna kapitalet var 100 000 kr.
I årsredovisningen föreslog styrelsen att 8,4 miljoner kr av det fria egna kapitalet skulle delas ut. I förvaltningsberättelsen uttalade styrelsen att den med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställde på storleken av det egna kapitalet och med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt ansåg att förslaget till årets utdelning var förenligt med försiktighetsregeln.
Revisorerna tillstyrkte förslaget.
Bolagsstämman beslutade om utdelning
Vid den ordinarie bolagsstämman beslutade moderbolaget – som ensam ägare – att genomföra den föreslagna utdelningen. Moderbolaget fick då en fordran på 8,4 miljoner på dotterbolaget som avräknades mot dotterbolagets fordran (ca 8,3 miljoner kr) – mot moderbolaget. Moderbolagets återstående fordran (ca 100 000 kr) mot dotterbolaget betalades sedan kontant av dotterbolaget, som därefter hade ca 200 000 kr i eget kapital.
Modern sålde dottern som sedan gick i konkurs
Samma dag som stämman hölls, sålde moderbolaget aktierna i dottern till ett nybildat bolag. Efter ytterligare förändringar av ägandet, gick bolaget i konkurs drygt två år efter bolagsstämman.
Konkursboet hävdade att utdelningen var olaglig
Konkursboet hävdade att utdelningen på 8,4 miljoner kr var olaglig, i första hand för att den stred mot försiktighetsregeln och i andra hand för att styrelsen inte hade lämnat ett tillräckligt motiverat yttrande om utdelningens förenlighet med försiktighetsregeln.
Tingsrätten gick på konkursboets linje, och menade att utdelningen i sin helhet stod i strid med försiktighetsregeln.
Frågan överklagades till hovrätten som ändrade tingsrättens dom, och kom fram till att moderbolaget skulle betala tillbaka 2,5 miljoner kr då utdelningen till viss del stod i strid med försiktighetsregeln, och att det funnits ett behov av ytterligare konsolidering med 2,5 miljoner kr.
Domen överklagades av konkursboet och prövades av Högsta domstolen.
Högsta domstolen fastställde domen
Högsta domstolen (HD) fann att när beslut om utdelningen fattades, så hade dotterbolaget det senaste räkenskapsåret haft intäkter på drygt 9 miljoner kr och ca 12 miljoner kr i kostnader. Enligt bolagets budget skulle dock intäkterna året efter öka till 13 miljoner kr och kostnaderna hamna på ca 12 miljoner kr.
Nu blev det inte så, kostnaderna hamnade istället på ca 16 miljoner kr. Konkursboet hade dock inte visat att styrelsen borde ha tagit denna kostnadsökning i beräkning och på grund av detta minskat den föreslagna utdelningen. Konkursboet kunde inte heller visa att något inträffat när årsredovisningen presenterades som skulle kunna ge upphov till ökade kostnader och man kunde heller inte visa på något metodfel i den budget som bolaget hade presenterat.
HD fann alltså att konkursboet inte kunde visa att utdelningen stred mot försiktighetsregeln, och konkursboets överklagande avslogs. HD fastställde alltså hovrättens domslut.
Högsta domstolen T 5171-23
Kommentar:
Det var konkursboet som överklagade hovrättens dom och yrkade att HD skulle fastställa tingsrättens dom. Bolaget ville dock inte att hovrättens dom skulle ändras, och överklagade inte domen. HD fann alltså att bolaget inte ”varit skyldigt att återbära något av den utdelning som uppburits” men då hovrättens dom står fast, så ska de ändå återbetala 2,5 miljoner kr av utdelningen. När det gällde styrelsen skyldighet att upprätta ett motiverat yttrande (ABL 18 kap 4 §), så konstaterade HD att detta är en borgenärsskyddsregel som ägarna inte får bortse ifrån – ett yttrande måste lämnas. Men HD menade att en enig aktieägarkrets kan bestämma över omfattningen av de upplysningar som behöver lämnas i yttrandet. I detta fall har styrelsen avgett ett yttrande utan närmare motivering till sitt utdelningsförslag. Moderbolaget – som var den enda aktieägaren – får anses ha avstått från att kräva en närmare motivering, vilket innebär att en återbäringsskyldighet inte kan bli aktuell på grund av yttrandets utformning.