Skatteplanering inför nyår – Fåmansföretag special

Planera dina inkomster

För dig som fåmansföretagare finns en hel del att tänka på vid uttag från aktiebolaget. Lön upp till brytpunkten beskattas med kommunal inkomstskatt, och överstigande med statlig inkomstskatt. Brytpunkten 2024 är:

Brytpunkt
615 300 kr

För pensionärer, eller andra personer som fyllt 66 år, beskattas inkomster annorlunda. Dels betalas endast 10,21% i arbetsgivaravgift. Och utöver detta får pensionärer ett förhöjt grundavdrag, vilket gör att brytpunkten för statlig inkomstskatt blir klart högre det år du fyller 67 år. Att senarelägga sina löneuttag kan därför vara en bra idé, framför allt om man redan uppnått höga lönenivåer.

För pensionärer som fyllt 66 år vid årets ingång gäller följande brytpunkt:

Brytpunkt
697 300 kr

Även om lön i regel beskattas högre än utdelning, har uttag av lön sina fördelar – bland annat ligger din inkomst till grund för pensions-, sjuk- och föräldrapenninggrundande inkomst. Följande gränser gäller för 2024:

PGI	614 934 kr
SGI	573 000 kr
FGI	573 000 kr

Lönen är också grund för (skattemässigt avdragsgill) avsättning till tjänstepension. Avdrag ges med 35 procent av lönen och med maximalt 10 prisbasbelopp – 573 000 kr för 2024 (10 * 57 300 kr). För att du ska få göra avdrag för en maximal avsättning behöver din lön alltså uppgå till 1 637 143 kr (573 000 / 0,35).

Vid beräkningen får du använda årets eller föregående års lön, vilket innebär att du kan ta ut hög lön vartannat år om du vill göra maximal avsättning till tjänstepension.

Överutdelning kan i vissa fall vara ett bra alternativ till lön – det kan exempelvis vara bra om du redan nått upp i maximal pensions (PGI)-, sjuk (SGI)- och föräldrapenninggrundande inkomst (FGI). Överutdelning är nämligen inte grund för PGI, SGI eller FGI men samtidigt betalas inga arbetsgivaravgifter trots att det är en tjänsteinkomst.

Utdelning

För att ta utdelning från bolaget ska det finns fritt eget kapital. Årsskiftet har därmed ingen större betydelse för detta utan det är den senaste fastställda balansräkningen som är aktuell.

Som ägare får du däremot ett utökat gränsbelopp efter årsskiftet. Om utdelningen ligger inom ditt gränsbelopp beskattas den med 20% – och överstigande utdelning beskattas som tjänsteinkomst.

Utdelningsutrymme

Vid utdelning i fåmansföretag är gränsbeloppet ett centralt begrepp men det finns en del saker att stämma av och kontrollera innan årsskiftet för att ge dig själv bra möjligheter.

För dig som fåmansföretagare är 20% den lägsta skatten du kan få ut pengar från bolaget. Detta gäller om utdelningen ryms inom gränsbeloppet på din K10:a. Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet:

• Förenklingsregeln (schablonmässig utdelning) eller
• Huvudregeln (lönebaserad utdelning och en räntebaserad del).

Utdelningen ska beskattas under det beskattningsår den är tillgänglig för lyftning (normalt när stämman beslutar). Bolagets räkenskapsår spelar ingen roll utan det är istället mottagarens (ditt eget) räkenskapsår – alltså kalenderår – som man går efter.

Funderar du på att starta nytt bolag? Se då till att starta ditt aktiebolag innan årsskiftet för att inte gå miste om utdelningsutrymme under det första året. För att kunna använda någon av utdelningsreglerna ovan måste du ha ägt aktierna vid årets ingång.

Förenklingsregeln (schablonmässig utdelning)

Förenklingsregeln är en schablonregel som utgår från 2,75 inkomstbasbelopp året före inkomståret och fördelas på alla delägare. Detta belopp gäller normalt om man inte tar ut så mycket lön eller om man är i början av sin bolagskarriär.

Utdelningsår	Schablonbelopp	Räntesats sparat utdelningsytrymme
2025	209 550 kr	4,96%
2024	204 325 kr	5,62%
2023	195 250 kr	4,94%

Du kan fritt växla mellan huvudregeln och förenklingsregeln mellan åren. Däremot ska du använda dig av samma metod för alla aktier i ditt bolag under året. Om du har flera bolag kan förenklingsregeln bara användas i ett av bolagen. Om ni är flera delägare i bolaget har varje delägare rätt att välja den metod som passar just honom eller henne bäst.

Huvudregeln (lönebaserad del och räntebaserad del)

50% av löneunderlaget får räknas in i den lönebaserade delen. Löneunderlaget består av alla kontanta löner kalenderåret före beskattningsåret. Förmåner och ersättningar som täcks av statliga bidrag får inte räknas med.

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.

Beskattningsår	Klyvningsränta
2025	10,96%
2024	11,62%
2023	10,94%

Öka utdelningsutrymmet genom omvänd löneväxling

Som det står i exemplet ovan får inte förmåner räknas in i löneunderlaget – det kan vara t ex bilförmån eller bostadsförmån som ägaren har. Förmåner ger alltså ingen ökad möjlighet till utdelning.

För att komma runt detta kan du istället höja din bruttolön (och därmed löneunderlaget) och göra ett nettolöneavdrag som betalning för skattepliktiga förmåner.

Även löner i dotterbolag räknas

Vid beräkning av löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med.

Med dotterbolag menas ett företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.

För dotterföretag som inte är helägda får så stor del av lönerna räknas med som motsvarar moderföretagets ägarandel i dotterföretaget (andel av aktierna, kapitalet). För dotterföretag som inte är helägda får så stor del av lönerna räknas med som motsvarar moderföretagets ägarandel i dotterföretaget (andel av aktierna, kapitalet).

Observera att du även ska ta hänsyn till dotterbolaget vid beräkning lönekravet. Till skillnad från löneunderlaget ska det då inte göras någon proportionering utifrån ägandeandelen – utan 100% av lönesumman ska ingå i beräkningen.

Får du använda huduvregeln?

För att få använda huvudregeln måste du uppfylla två krav:

• Kapitalandelskravet och
• Lönekravet.

Kapitalandelskravet innebär att du måste äga minst fyra procent av kapitalet vid kalenderårets ingång. För delägare med liten ägarandel kan det därför vara ett alternativ att sälja sina aktier till ett eget helägt bolag. Därifrån kan man sedan ta utdelning med hjälp av förenklingsregeln (schablonmetoden) eller huvudregeln (om det egna löneuttaget från detta bolag är tillräckligt högt).

Lönekravet innebär att du måste ta ut tillräckligt hög lön från bolaget – mer om det nedan.

Lönekravet – planera och räkna rätt!

För att nå upp till spärrlönen krävs att du eller någon närstående har tagit ut lön motsvarande spärrlönen året innan utdelningsåret. För 2024 gäller att du måste ha tagit ut minst:

• 6 inkomstbasbelopp (IBB) plus 5% av företagets sammanlagda kontanta löner (vid koncern – hela koncernens löner), eller
• 9,6 inkomstbasbelopp.

Om det endast är ägaren som får lön i bolaget (inga anställda med lön) måste ägaren ta ut minst 481 264 kr i lön 2024 för att uppnå lönekravet.

Eftersom även närståendes lön får räknas med räcker det att en av er har tagit ut tillräcklig lön. Lönerna får dock inte slås ihop utan en av er måste nå upp till spärrlönen.

Om du inte tagit ut tillräcklig lön får du inte använda dig av huvudregeln, oavsett hur mycket som saknas. Det innebär att 1 kr kan innebära stora skillnader för ditt gränsbelopp.

Har du köpt aktierna under året? Vid beräkning av lönekravet tar man hänsyn till samtliga löner under förvärvsåret, det vill säga även löner före förvärvstidpunkten. Man får även ta hänsyn till delägarens lön före den tidpunkt då denne blev delägare i företaget.

Har du flera bolag behöver du planera dina löneuttag och hur gränsbeloppet ska beräknas.

Karensbolag – från 1 januari!

Karensbolag, trädabolag, vilande bolag, 5:25-bolag? Detta kan bli fallet om bolaget har pengar som ägaren vill plocka ut, men som inte inryms i gränsbeloppet. Vanligtvis kan det handla om en försäljning av andelar från bolaget som gör att bolaget fått en vinst som gör att det civilrättsligt finns möjlighet till en stor utdelning.

Men hur fungerar detta vid årsskiftet? Jo, reglerna om kvalificerade andelar gäller ju bara om ägaren är aktiv – ”verksam i betydande omfattning”. Om ägaren inte är aktiv under en femårsperiod blir andelarna okvalificerade. Ägaren får alltså inte vara aktiv under en femårsperiod men kom ihåg – det går bra att ta utdelning under den tid då bolaget är vilande!

Bedömningen görs utifrån ”beskattningsåret och de fem senaste beskattningsåren”. Det innebär att årsskiftet kan ha stor betydelse. Är du verksam under del av ett år – ja, då flyttas ju karensen fram eftersom det året då inte kan räknas in i femårsperioden. Vid en bedömning som gäller beskattningsåret 2030 kommer därmed åren 2025–2029 att granskas.

Om du som delägare planerar detta är det viktigt att ha koll på vad du kan göra utan att äventyra din skattemässiga planering. Om du fortfarande arbetar som vanligt i bolaget men vill lägga bolaget vilande bör du därför se över hur verksamheten ska bedrivas under 2025 – kanske ska du skicka dina sista fakturor innan årsskiftet?

OBS!

Även närståendes aktivitet eller din aktivitet i andra bolag kan påverka!

Läs mer om karensbolag i Faktabanken. Där hittar du mer information om olika smittor och bedömningen av om en ägare är ”verksam i betydande omfattning”.

Utredning om nya 3:12-regler 2026?

En utredning av 3:12-reglerna har pågått under ett bra tag och ett förslag har tagits fram som skulle innebära förändringar från 1 januari 2026 om det går igenom.

Förslaget innebär bland annat att:

• dagens förenklings- och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,
• att man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag (4 inkomstbasbelopp, motsvarande 322 400 kr 2025), fördelat mellan delägarna och per företag om ägaren äger flera företag,
• att dagens löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag (8 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 644 800 kr 2025).

Fåmansreglerna har tidigare genomgått flertalet utredningar och det är långt ifrån säkert att dessa nyheter blir verklighet.