Tuffare tag mot bolag, föreningar och stiftelser

Företag används för brott

Företag används ofta av aktörer inom organiserad brottslighet för att tvätta pengar från annan brottslighet, som narkotikaförsäljning eller stölder, eller för att på olika sätt uppnå ekonomisk vinning med olagliga metoder. Företag spelar t ex en stor roll när det gäller bedrägerier, inte minst mot välfärdssystemen, där stöd och bidrag från det offentliga utnyttjas i vinstsyfte.

Den ekonomiska brottsligheten genom företag är skadlig för samhället på flera sätt. Samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas också av stora ekonomiska förluster. Vidare riskerar vanliga näringsidkare att slås ut eftersom de tvingas att konkurrera mot aktörer som inte följer reglerna.

Riksdagen har nu beslutat (enligt Regeringens förslag i proposition med namnet ”Brott och straff”, som till stora delar bygger på utredningen med samma namn, om åtgärder som syftar till att motverka brottslighet genom företag.

Bolagsverket ska kunna begära personlig inställelse

Det är viktigt att uppgifterna i Bolagsverkets register i så stor utsträckning som möjligt återspeglar verkliga förhållanden, och att användningen av målvakter och fiktiva identiteter motverkas. Om Bolagsverket på ett tidigt stadium kan upptäcka brottsliga upplägg, kan brottslig verksamhet genom företag försvåras eller stoppas.

Riksdagen har därför beslutat att Bolagsverket ska kunna förelägga om personlig inställelse i samband med en anmälan om registrering i aktiebolagsregistret, föreningsregistret och handelsregistret. Om personen inte inställer sig hos Bolagsverket, ska anmälan skrivas av.

Bolagsverket ska även ha möjlighet att förelägga om personlig inställelse av en ställföreträdare vid kontroll av om en registrerad uppgift är riktig och vid anmälan om registrering i registret över utländska filialer.

Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter

Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om företags ställföreträdare. Innan detta sker, ska företaget ges en chans att yttra sig i frågan.

Den som har varit registrerad under falsk identitet och därför har avregistrerats från folkbokföringen ska omedelbart strykas från Bolagsverkets register utan föregående kommunikation med företaget. Samma sak ska i samtliga fall gälla för personer som har avlidit.

Skärpt straff för brott mot målvaktsförbudet

Det finns ett förbud mot att utse personer som inte har för avsikt att ta del i verksamheten, till företrädare för företag, dvs målvakter.

Riksdagen har nu beslutat att maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet ska höjas från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

Företagskapning i brottsbalken

En ny regel om företagskapning kommer att införas i brottsbalken.

Den ska omfatta de fall då någon utger sig för att företräda en juridisk person genom att (olovligen) använda deras identitetsuppgifter. Det krävs också att handlandet ger upphov till skada eller olägenhet.

Straffet kommer att vara böter eller fängelse i högst två år, och straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinningssyfte.

Höjda förseningsavgifter

Riksdagen har beslutat att förseningsavgifterna, när årsredovisningar lämnas för sent, ska höjas rejält.

För privata aktiebolag ska den första och andra avgiften höjas till 7 500 kr och den tredje till 15 000 kr.

I dag är den första och andra avgiften 5 000 kr och den tredje på 10 000 kr.

För publika bolag är avgifterna i dag dubbelt så höga som för privata bolag, och det kommer de även att vara fortsättningsvis.

Ekonomiska föreningar

Alla årsredovisningar ska lämnas till Bolagsverket

Alla ekonomiska föreningar är skyldiga att upprätta en årsredovisning men enligt dagens regler är det bara vissa större ekonomiska föreningar som är skyldiga att självmant lämna årsredovisningen till Bolagsverket. Andra ekonomiska föreningar är bara skyldiga att lämna in årsredovisningen efter särskilt föreläggande av Bolagsverket.

Av de ca 46 000 ekonomiska föreningarna i Sverige är det bara ett mindre antal (färre än hundra) som bedöms som större enligt reglerna i årsredovisningslagen och som därför omfattas av skyldigheten att lämna in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det är inte heller särskilt vanligt att mindre ekonomiska föreningar föreläggs att ge in årsredovisningen efter begäran.

Riksdagen har nu beslutat att alla ekonomiska föreningar ska vara skyldiga att ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balans- och resultaträkningen. Bolagsverket ska registrera handlingarna i föreningsregistret och kungöra registreringen.

Av Sveriges ca 46 000 ekonomiska föreningar, är ca 33 000 bostadsrättsföreningar som alltså också omfattas av de nya reglerna.

Förseningsavgifter

Ekonomiska föreningar som lämnar in årsredovisningen för sent, ska betala förseningsavgifter med samma belopp som gäller för aktiebolag och Bolagsverket ska också kunna besluta om likvidation om handlingarna inte lämnas in.

Stiftelser

Ställföreträdarjäv

I aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om ställföreträdarjäv. Detta innebär att styrelseledamoten är jävig vid handläggningen av frågor som rör avtal mellan å ena sidan bolaget eller föreningen, och å andra sidan en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Det finns ingen sådan jävsbestämmelse i stiftelselagen. De gällande jävsbestämmelserna kan bli tillämpliga i en del fall, men det förutsätter att styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i frågan.

Riksdagen har nu beslutat att ställföreträdarjäv även ska gälla i stiftelser. Det innebär att en styrelseledamot i en stiftelse inte ska få handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och en annan juridisk person som ledamoten ensam eller tillsammans med andra får företräda. Detsamma ska gälla för en stiftelses förvaltare och för förvaltarens företrädare. Med avtal ska jämställas rättegång eller annan talan och vid egen förvaltning även andra rättshandlingar.

Ställföreträdarjäv kommer dock inte gälla i koncernsituationer. Jäv ska inte heller anses föreligga om stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som ändamål att främja och som utser styrelse eller förvaltare för stiftelsen, och vid liknande förhållanden.

Revisor ska anmäla misstanke om brott

Enligt de nya reglerna ska en revisor som misstänker att en styrelseledamot i stiftelsen, eller en styrelseledamot, vd eller bolagsman hos förvaltaren har begått ekonomisk brottslighet i stiftelsen, vara skyldig att underrätta styrelsen eller förvaltaren och åklagare. Detta under förutsättning att revisorn är auktoriserad eller godkänd.

Enligt gällande regler ska en stiftelse ha minst en revisor. Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning, ska revisorn vara auktoriserad eller godkänd.

En stiftelse är som huvudregel skyldig att upprätta årsredovisning om stiftelsen är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Det är man t ex om värdet av tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kr eller om stiftelsen bedriver näringsverksamhet. Moderstiftelser och insamlingsstiftelser är också alltid bokföringsskyldiga.

Förseningsavgift

De nya reglerna innebär att även stiftelser ska tvingas betala förseningsavgifter om inte årsredovisningen och revisionsberättelsen lämnas i tid. Avgifterna och utformningen ska motsvara det som gäller för aktiebolag (se ovan).

De stiftelser som är bokföringsskyldiga (se ovan) är som huvudregel också skyldiga att upprätta en årsredovisning. Årsredovisningen ska lämnas till stiftelsens revisor senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång. Sedan ska årsredovisningen och revisionsberättelsen offentliggöras genom att kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten (länsstyrelsen) inom sex månader efter det att räkenskapsåret gick ut.

För vissa stiftelser gäller i stället att bestyrkta kopior inom samma tid ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade.

Enligt nuvarande regler kan länsstyrelsen förelägga mot vite att handlingarna ska lämnas in, om stiftelsen inte lämnar handlingarna i tid. Detta är ett tämligen bökigt system. 2022 var det drygt 10 000 stiftelser som var skyldig att lämna in årsredovisningshandlingar, och av dessa var ca 25% försenade.

Likvidation vid kapitalbrist

Regeringen anser att det är angeläget att en näringsdrivande stiftelse med kapitalbrist kan upplösas, och detta så snart som möjligt.

Därför har riksdagen nu beslutat att även tillsynsmyndigheten ska få ansöka om likvidation hos tingsrätten. Det bör av samma skäl inte uppställas något krav på att styrelsen eller förvaltaren dessförinnan har försummat sin skyldighet att ansöka om likvidation utan det ska vara tillräckligt att stiftelsen är likvidationspliktig.

Målvaktsförbud i stiftelser

I beslutet ligger även ett målvaktsförbud för stiftelser. Förbudet ska vara utformat på samma sätt som i aktiebolag, och vara straffsanktionerat på samma sätt. Det innebär alltså att den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet, ska inte utan godtagbara skäl få utses till styrelseledamot i en stiftelse.

Ikraftträdande

Riksdagen har beslutat att de nya reglerna ska träda i kraft 1 januari 2025.

De nya bestämmelserna om krav på ingivning av årsredovisning och revisionsberättelse för ekonomiska föreningar samt bestämmelserna om sanktioner vid förseningar ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024.

Detsamma ska gälla de nya bestämmelserna om skyldighet för revisorer i stiftelser att anmäla brottsmisstankar.

Regeringens prop 2024/25:8, Civilutskottets betänkande, 2024/25:CU3