Träningstjänster online är inte idrott
Momsnivå för idrottstjänster
Idrottstjänster, alltså tillhandahållanden som ger möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning, omfattas av en låg (reducerad) momssats – 6 procent (momslagen 9 Kap 18§). Idrotten kan utövas på vilken nivå som helst och behöver inte på något sätt vara organiserad på ett särskilt sätt.
Om träningen utförs med hjälp av en ledare, tränare eller instruktör kan träningen utföras var som helst, men ledaren ska fortlöpande bidra till utövarens fysiska prestation i direkt samband med utövandet för att det ska vara en idrottstjänst.
HFD har i ett fall från 2019 prövat momsfrågan när en personlig tränare gav träningsråd till sina kunder online. Tränaren gav instruktioner och anvisningar vid en annan tidpunkt och plats än kundens träning. Enligt HFD ansågs inte tjänsten utgöra en idrottstjänst eftersom tränaren inte bidrar till den fysiska träningen i direkt samband med utövandet.
Träningstjänster via appen – live och on demand
AB X (Bolaget) erbjuder sina kunder ett träningsabonnemang. Genom att teckna tjänsten får kunderna tillgång till varierande träningspass – både live, med en tränare som i realtid instruerar deltagarna, men också ”on demand”, alltså inspelade träningspass som deltagarna kan utföra när det passar dom. Träningspassen som kunderna hittar i sin mobiltelefon, surfplatta eller dator utförs alltså inte av deltagarna på plats i någon träningslokal, utan online från t ex hemmet.
Bolaget ansåg att träningstjänsterna var idrottstjänster eftersom de ger kunden möjlighet till utövande av idrottslig verksamhet. Oavsett om passen utförs live eller on demand ges instruktioner från tränaren vid samma tidpunkt som utförandet.
Abonnemanget ska därför, enligt bolaget, betraktas som en idrottstjänst med 6 procent moms.
Tränarens bidrag i direkt samband med träningen
Skatteverkets inställning var att bolagets abonnemang, bestående av de två tjänsterna, sammantaget inte utgjorde en idrottstjänst. Avgörande var om tränaren/ledaren fortlöpande bidrar till den fysiska prestationen i direkt samband med träningen. Detta sker förvisso vid live-träningen då tränaren/ledaren kommunicerar med kunden i realtid. Vid den andra träningsformen – on demand-träningen – är passet inspelat, och då kan inte tränaren bidra i direkt samband med träningen.
Eftersom de båda tjänsterna har ett nära samband ska de bedömas tillsammans som ett tillhandahållande – och då de omfattas av två olika skattesatser ska full moms tillämpas – 25 procent.
Bolaget överklagade till Skatterättsnämnden.
Bara direktströmning är idrott
Skatterättsnämnden började med att konstatera att mervärdesskattedirektivet tillåter en låg momssats även om träningen utförs via direktströmning, och inte på samma fysiska plats och tidpunkt.
Någon definition av direktströmning finns dock inte men både orden strömning och direktströmning förekommer i olika sammanhang i direktivet. I de sammanhang som avser de låga momssatserna används ordet direktströmning, vilket enligt SRN bör innebära att det finns en skillnad på direktströmning och annan strömning.
En annan strömning än direktströmning – t ex on demand – ska därför inte anses vara en idrottstjänst. I det, ovan nämnda, HFD-avgörandet från 2019 gjorde även Skatterättsnämnden bedömningen att en strömning av personlig tränare som inte sker i realtid inte är en idrottstjänst.
Bolagets abonnemangstjänst – bestående av live och on demand-träning – innehåller till stor del on demand-träning som inte utgör idrottslig verksamhet. Vid bedömning av det gemensamma tillhandahållandet kan därför inte den låga momssatsen användas.
Abonnemanget som AB X erbjuder är därmed inte en idrottstjänst utan ska beläggas med full moms.