Osanna fakturor beskattas hos företagsledaren
Kammarrätten fann att fakturorna rörande personaluthyrningstjänster som gick till ett byggföretag var osanna vilket ledde till att pengarna som uteslutits från verksamheten beskattades hos företagsledaren som lön.
Osanna fakturor
Handel med så kallade osanna fakturor rör ofta byggtjänster och uthyrning av personal. Utgångspunkten är att en säljare utför en tjänst åt en köpare som sedan faktureras på sedvanligt sätt. Säljaren är godkänd för F-skatt, varför köparen inte behöver göra skatteavdrag eller redovisa arbetsgivaravgifter. Köparen lyfter även moms och drar av kostnaden vid inkomstbeskattningen.
När Skatteverket bedömer att en faktura är osann så baseras detta på att köparen och säljaren är i maskopi med varandra. Köparen av tjänsten betalar fakturabeloppet till säljaren, som därefter tar ut pengarna från företagets konto. Pengarna fördelas sedan mellan köparen och säljaren. Köparen kan använda de frigjorda pengarna dels till betalning av svart arbetskraft som utför arbetet, dels till eget uttag av ”svarta” pengar.
När det gäller bolaget som säljer tjänsterna är det vanligt att de endast är verksamma under kortare perioder och att de inte redovisar några skatter eller avgifter till Skatteverket.
Företagsägaren beskattas för osanna fakturor
Det finns en presumtion för att en huvudaktieägare i ett fåmansbolag ska beskattas personligen för medel som oriktigt har uteslutits från bolagets bokföring, om det inte är sannolikt att medlen har använts för att betala kostnader i bolaget (RÅ 80 1:56 och RÅ 2006 ref 82). Denna praxis bygger på att det är huvudaktieägaren som bestämmer hur medlen ska användas och som bestämmer vad som tas med i bolagets bokföring. Detta gäller även medel som frigjorts genom osanna fakturor.
Bakgrund
Sanna var ensam ägare till ett bolag inom byggbranschen, X AB, som hade betalat fakturor avseende personaluthyrning från tre olika bolag, här kallade ABC AB.
Skatteverket ansåg att detta var fråga om osanna fakturor och beslöt att höja Sannas inkomst av tjänst för beskattningsåren 2020 och 2021 samt påförde henne skattetillägg. Som skäl för beslutet menade Skatteverket att företrädarna för ABC AB var målvakter och bolagen saknade organisation och personal för att kunna tillhandahålla personaluthyrningstjänster.
X AB hade betalat flera fakturor men en del av de utställda fakturorna blev aldrig betalda eller bokförda utan vare sig påminnelseavgifter eller dröjsmålsränta. Det kom även fram att betalningar från ABC AB kunde spåras till personer med kopplingar till X AB som härigenom haft det skatterättsliga ansvaret för personalen som hade utfört arbetet. X AB hade därmed inte rätt till de avdrag som gjorts med anledning av fakturorna från ABC AB.
Skatteverket beslöt att eftersom medel obehörigen uteslutits ur bolagets verksamhet skulle Sanna i egenskap av företagsledare beskattas för 25% av de uteslutna medlen. Eftersom hon inte hade deklarerat inkomsten hade hon lämnat en oriktig uppgift och det fanns därmed grund för skattetillägg.
Sanna överklagade beslutet till förvaltningsrätten.
Osanna fakturor enligt förvaltningsrätten
Förvaltningsrätten skulle alltså ta ställning till ett antal fakturor som X AB fått från ABC AB. Det var ostridigt att det arbete som de aktuella fakturorna avsåg var utfört. Frågan var då om fakturorna var osanna i den meningen att arbetet inte hade utförts av personal som hyrts in av ABC AB utan av personal som skulle anses vara anställda av X AB.
Förvaltningsrätten började med att konstatera att det oftast saknas anledning att ifrågasätta riktigheten av betalda fakturor förutsatt att de har ställts ut av en oberoende part. Av Skatteverkets utredning framgick det dock att X AB, efter att Skatteverket börjat utreda fallet, hade överlåtits till en person som var företrädare till ett av bolagen i ABC AB. X AB hade därefter inte bedrivit någon verksamhet och försatts i konkurs. Syftet med överlåtelsen var enligt Skatteverket att undvika skatt och skattetillägg. Fakturorna som skickats till X AB var allmänt hållna och det saknades detaljer som kunde identifiera vem som utfört arbetet och när arbetet hade utförts.
Mot bakgrund av detta ansåg förvaltningsrätten att det fanns skäl att ifrågasätta fakturornas riktighet och Skatteverket hade fog för sin uppfattning att det rör sig om osanna fakturor. Sanna skulle därför beskattas i enlighet med Skatteverkets beslut.
Inget skattetillägg enligt förvaltningsrätten
Däremot ansåg förvaltningsrätten att Sanna inte skulle påföras skattetillägg. Det framgick inte klart att fakturorna var osanna. Omständigheterna visade inte vem som utfört de fakturerade arbetena eller om de uteslutna medlen hade kommit Sandra till godo.
Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut
Sanna överklagade domen till kammarrätten som ändrade förvaltningsrättens dom gällande skattetillägget. Kammarrätten menade att mot bakgrund av mängden omständigheter som talar för att fakturorna är osanna så är det inte av avgörande betydelse att det saknas bevisning kring vem som har utfört arbetena eller om Sanna har fått de uteslutna pengarna.
Därmed fastställdes Skatteverkets beslut.
Domen är i skrivande stund inte överklagad och vinner laga kraft i slutet av november.
Kammarrätten i Stockholm 1493-1496-24