Omsättningsgränsen för moms höjs till 120 000 kr

Omsättningströskel – 30 000 kr blev 80 000 kr

2017 infördes en omsättningsgräns för moms på 30 000 kr som under 2022 höjdes till 80 000 kr. Den innebär att beskattningsbara personer vars omsättning beräknas vara högst 80 000 kr kan välja om man vill redovisa moms eller inte. Den som väljer att bli momsbefriad behöver i så fall inte lämna några momsdeklarationer eller periodiska sammanställningar. Någon utgående moms får inte anges i fakturorna.

Regeringen föreslår nu att omsättningsgränsen höjs från 80 000 kr till 120 000 kr. Anledningen är att man vill förenkla för ännu fler av de minsta företagen.

Förslaget innebär följande:

Villkor

För att uppfylla villkoren om momsfrihet får omsättningen (exklusive moms) inte beräknas överstiga 120 000 kr under det innevarande beskattningsåret. Omsättningen får inte heller ha överstigit 120 000 kr under något av de två senaste beskattningsåren.

Omsättningsgränsen ska justeras om beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader.

Följande poster räknas in i omsättningen:

• Momspliktig omsättning inom Sverige
• Export
• Unionsintern försäljning
• Fastighetstransaktioner
• Finansiella transaktioner
• Försäkringstjänster.

Omsättning av anläggningstillgångar ska dock inte räknas in i omsättningen vid bedömningen om gränsen är överskriden.

Import mm

Momsbefrielsen gäller enbart egen omsättning. Import och andra förvärv där köparen är momsskyldig omfattas inte. Även om en beskattningsbar person valt momsbefrielse så är denne alltså skyldig att redovisa moms vid import och när omvänd betalningsskyldighet gäller. I dessa fall måste även en momsdeklaration lämnas.

Ansökan och beslut

Den som redan är momsregistrerad men vill bli befriad från moms måste ansöka om momsbefrielse hos Skatteverket. För beskattningsbara personer som inte är momsregistrerade behövs ingen ansökan.

Om gränsen överskrids

Om omsättningen under innevarande år överskrider 120 000 kr är villkoren för momsfrihet inte längre uppfyllda. Den beskattningsbara personen ska då ta ut moms från och med den omsättning som innebär att omsättningsgränsen överskrids. Momsbefrielsen upphör alltså utan något beslut, när omsättningsgränsen passeras. En anmälan om momsregistrering ska göras till Skatteverket.

Någon retroaktiv ändring av tidigare transaktioner behöver inte göras.

Frivillig övergång till momsplikt

Den som valt momsfrihet kan när som helst ansöka om att bli momsskyldig (se dock Tröghetsregeln nedan). Ändringen gäller tidigast från ingången av beskattningsåret före det år då ansökan om ändringen gjordes hos Skatteverket. Det är alltså möjligt att göra ändringen retroaktivt.

Får inte heller lyfta moms

Den som uppfyller villkoren och väljer att vara momsbefriad får inte lyfta moms på sina utgifter.

Undantag

Möjligheten till momsfrihet gäller inte följande, enligt förslaget:

• Konstnärer som är frivilligt momsskyldiga
• Den som är frivilligt momsskyldig för omsättning av investeringsguld eller vissa fastighetsupplåtelser
• Omsättning av nya transportmedel till andra EU-länder
• Uttag av varor för eget eller personalens bruk.

Nuvarande regler innebär att beskattningsbara personer som inte är etablerade inom Sverige inte får nyttja detta undantag (omsättningsgränsen för moms). Det kommer de dock att kunna göra enligt regeringens förslag (se nedan).

Tröghetsregel

En tröghetsregel finns för att förhindra att man omväxlande väljer att ha momspliktiga och momsfria omsättningar. Regeln innebär att den som varit momsbefriad och därefter ansökt om att bli momspliktig, ska kunna bli momsbefriad igen tidigast från ingången av det tredje beskattningsåret efter det år då beslutet om momsskyldighet fattades.

Justering av momslyft

Reglerna om justering av moms (tidigare jämkning) kan bli aktuella om man väljer att omfattas av omsättningsgränsen. Vid justering är korrigeringstiden 10 år för fastigheter och 5 år för övriga investeringsvaror. När det gäller justering vid övergång från att ha varit momspliktig till att vara befriad från moms pga omsättningsgränsen, ska justeringen dock ske vid ett enda tillfälle och avse återstoden av korrigeringsperioden, om det inte finns särskilda skäl.

Reglerna om förenklad faktura

En förenklad faktura får utfärdas om fakturans totalbelopp inte överstiger 4 000 kr inkl moms. Vidare får förenklad faktura utfärdas om handelsbruk, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdande av fakturan gör det svårt att uppfylla alla de krav på fakturans innehåll som ställs i momslagen.

Dessutom får förenklad faktura utfärdas om det är en sådan handling eller meddelande som innebär en ändring av den ursprungliga fakturan.

En förenklad faktura får innehålla färre uppgifter än vanliga fakturor. Datum för utfärdande av fakturan, identifiering av leverantör eller tillhandahållare samt identifiering av varan eller tjänsten som levererats eller tillhandahållits måste framgå.

Vissa leveranser eller tillhandahållanden är dock undantagna från tillämpningsområdet för förenklad faktura, t ex när köparen ska redovisa moms på köpet av varan eller tjänsten i ett annat EU-land.

Fler får utfärda förenklad faktura

Ändringarna i EU:s måföretagsdirektiv innebär att medlemsländerna ska låta de som omfattas av (moms-) undantaget för små företag få utfärda förenklad faktura.

Regeringen föreslår därför en utökad möjlighet att använda förenklad faktura för denna grupp. På den förenklade fakturan ska det då anges att leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster är undantagna från moms.

Reglerna om förenklad faktura gäller dock inte när köparen ska redovisa moms på köpet av varan eller tjänsten i ett annat EU-land.

Svenska företag får tillämpa undantag i andra EU-länder

Svenska företag (beskattningsbar person) som är etablerade i Sverige får möjlighet att tillämpa (moms-) undantaget för små företag i ett annat EU-land (där de inte är etablerade), och alltså omfattas av beloppsgränserna i detta land/länder (se nedan). Företaget får inte heller ha en årsomsättning inom EU som överstiger 100 000 euro, innevarande eller föregående kalenderår.

En förhandsanmälan (elektronisk) måste lämnas till Skatteverket. Den ska innehålla:

• Nödvändiga identifikationsuppgifter.
• Uppgift om varje annat EU-land där man avser att utnyttja momsundantaget för mindre företag.
• Det totala värdet av de varor som levererats och de tjänster som tillhandahållits här i landet och i varje annat EU-land under det kalenderår då anmälan lämnas in, och de två närmast föregående kalenderåren.

Värdena ska beräknas på samma sätt som årsomsättningen beräknas.

Skatteverket ska efter förhandsanmälan fatta ett beslut om ett individuellt nummer (identifieringsnummer) för tillämpning av undantaget i det andra EU-landet (identifieringsbeslut).

Företaget ska sedan lämna en särskild sammanställning för varje kvartal till Skatteverket. Den ska innehålla det totala värdet av de leveranser och tillhandahållanden som gjorts under kalenderkvartalet i Sverige och i varje annat EU-land. Den särskilda sammanställningen ska lämnas även om inga leveranser eller tillhandahållanden har gjorts, och den ska lämnas senast sista dagen i månaden efter kvartalet.

Ett ombud för företaget ska kunna lämna in och ta del av tidigare inlämnade sammanställningar.

Utländska företag får använda undantaget i Sverige

Även utländska företag ska få använda det svenska undantaget, på samma sätt som svenska företag.

För dessa gäller dessutom att årsomsättningen inom EU inte får överstiga 100 000 euro under kalenderåret, och det föregående kalenderåret.

Skatteverket ska besluta om villkoren inom landet är uppfyllda för ett företag som är etablerad i annat EU-land.

Ikraftträdande

Enligt förslaget ska den höjda omsättningsgränsen – och övriga lagändringar – träda i kraft 1 januari 2025.

Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla för moms där skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Omsättningsgränser i andra länder

Redan 2017 innan Sverige införde sin nuvarande omsättningsgräns, var Sverige ett av få länder i EU som inte hade någon sådan. Och sett till övriga EU är vår omsättningsgräns väldigt låg, även efter den föreslagna höjningen till 120 000 kr.

De nya föreslagna reglerna innebär alltså att svenska företag kan använda andra EU-länders omsättningsgränser.

Dessa omsättningsgränser gäller i andra EU-länder (1 jan 2021):

Land	Omsättningsgräns/euro
Belgien	25 000
Bulgarien	25 565
Cypern	15 600
Danmark	6 720
Estland	40 000
Finland	10 000
Frankrike	82 800 – 17 700 – 4 olika nivåer
Grekland	10 000
Irland	Ingen
Italien	65 000
Kroatien	39 725
Lettland	40 000
Litauen	45 000
Luxemburg	35 000
Malta	35 000 – 14 000 – 3 olika nivåer
Nederländerna	20 000
Polen	43 863
Portugal	12 500
Rumänien	47 180
Slovakien	49 790
Slovenien	50 000
Spanien	Ingen
Tjeckien	38 106
Tyskland	22 000
Ungern	33 977
Österrike	35 000

Handel med företag som ”inte är med i momsen”

Om man gör affärer med svenska företag med låg omsättning som har valt att stå utanför momssystemet, så blir det sällan frågetecken. Däremot kan det bli frågetecken när man t ex gör affärer med andra företag inom EU.

Om ett svenskt bolag har köpt varor från ett annat EU-land, och säljaren inte har uppgett något VAT-nummer och inte är momsregistrerad (på grund av låg omsättning), hur hanteras det?

Ja, då försäljningen är undantagen från moms så ska inte köpet hanteras med omvänd moms i köparlandet. Det svenska bolaget redovisar alltså inte detta köp med omvänd moms i sin skattedeklaration.

Om ett svenskt företag säljer till ett utländskt företag som inte har VAT-nummer, och hänvisar till att de är undantagen från moms enligt reglerna i sitt land, så ska det svenska företaget lägga svensk moms på fakturan.

Regeringens prop 2023/24:149