Styvbror är inte närstående enligt inkomstskattelagen

Bakgrund

Anna äger en tredjedel av ett fåmansbolag och hennes biologiska bror äger tillsammans med sin fru en tredjedel. Den sista tredjedelen ägs av Annas styvbror.

Varken Anna eller hennes styvbror är verksamma i bolaget. Däremot är hennes bror och hans fru verksamma i bolaget i betydande omfattning.

För att få klarhet om Annas andelar är kvalificerade eller inte vände hon sig till Skatterättsnämnden (SRN) med frågan om hennes styvbror ska ses som hennes närstående, enligt 2 kap 22 § inkomstskattelagen (IL). Om han inte räknas som hennes närstående kan utomståenderegeln bli tillämplig.

Skatteverket menade att styvsyskon räknas som närstående.

Utomståenderegeln

Aktier i ett fåmansföretag är kvalificerade om delägaren, eller någon närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet (57 kap 4§ IL).

De särskilda fåmansreglerna gäller inte för någon av bolagets ägare om en eller flera utomstående, direkt eller indirekt, äger aktier i betydande omfattning (minst 30% brukar man utgå från) och har rätt till utdelning, direkt eller indirekt, motsvarande ägarandelen. Aktierna ska då anses kvalificerade bara om det finns särskilda skäl (57 kap 5§ IL). Även här ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.

Närstående enligt IL

I 2 kap 22§ inkomstskattelagen (IL) första stycket anges att närstående är

• maka eller make
• dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.

Enligt andra stycket framgår att även styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.

Skatterättsnämndens bedömning

SRN:s utgångspunkt vid bedömningen var att uppräkningen av vilka som enligt inkomstskattelagen räknas som närstående är uttömmande. Till skillnad mot vad som gäller för barn, kontra styvbarn och fosterbarn, så finns det ingen motsvarande bestämmelse som likställer styvsyskon med syskon. Enligt SRN finns det heller inget stöd, varken i förarbetena till lagen eller i rättspraxis, att inkludera styvsyskon i närståendekretsen.

Detta innebär att Annas styvbror inte räknas med i hennes närståendekrets. Följden blir att utomståenderegeln blir tillämplig och inga andelar i bolaget är kvalificerade.

Överklagades till HFD

Förhandsbeskedet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som visserligen höll med SRN om att en styvbror inte räknas som närstående, men att det var obefogat att ta upp det i ett förhandsbesked.

HFD påpekade att ett förhandsbesked bara ska lämnas om det är av vikt för den sökande eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

HFD menar att svaret på frågan som ställdes till SRN framgår av 2 kap 22§ IL. Några andra personer räknas inte upp i lagtexten (se ovan). Frågan kan därför inte anses vara av vikt för Anna och inte heller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning. Därmed undanröjer HFD förhandsbeskedet och ansökningen avvisas.

Det faktum att styvbrodern inte är närstående innebär att utomståenderegeln kan tillämpas och att Annas andelar är okvalificerade – om inte särskilda skäl finns för annan bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen 2448-23