Uppskov i efterhand

Vid årsskiftet slopas uppskovsräntan vid bostadsförsäljningar vilket innebär att det blir gratis att ha ett uppskov med kapitalvinsten. Den som tidigare har sålt en bostad men inte har ansökt om uppskov kan göra det i efterhand.

Uppskovsräntan slopas

1 januari 2021 tas den så kallade uppskovsräntan bort vilket innebär att det blir gratis att ha ett uppskov med kapitalvinsten efter en fastighets eller bostadsrättsförsäljning. De nya reglerna gäller både nya och gamla uppskov.

Uppskov i efterhand

Den som inte ansökt om uppskov vid sin fastighetsförsäljning kan göra det i efterhand, om villkoren för uppskov är uppfyllda (se Uppskov i Faktabanken). I år gäller möjligheten att ansöka om uppskov i efterhand för försäljningar som skett under 2014–2019.

Observera att om en ansökan om uppskov i efterhand görs måste uppskovsränta betalas retroaktivt fram till och med beskattningsåret 2020. Det belopp som återbetalas är alltså vinstskatten efter avdrag för uppskovsräntan.

E-tjänst

16 december öppnar Skatteverket en särskild e-tjänst för ansökan om uppskov. Den som vill ansöka om uppskov som avser beskattningsåret 2014 måste göra sin ansökan senast 31 december 2020 (se Omprövning i Faktabanken).

I e-tjänsten får man reda på hur stort uppskov som är möjligt att få, hur mycket tidigare inbetald vinstskatt som kommer att återbetalas, och hur mycket uppskovsränta som ska betalas.

Pappersblanett

I vissa fall går det inte att använda e-tjänsten, utan istället måste ansökan om uppskov göras på pappersblankett K5/K6. Detta gäller om du har sålt din gamla bostad 2019 och har:

köpt en ny bostad senare än 2019
flyttat in senare än 2 maj 2020
köpt en ny bostadsfastighet och har utgifter för ny-, till- och ombyggnad mellan 2 maj 2020 och 2 maj 2021.

Ansökan med pappersblankett måste även göras om du har sålt en bostad på grund av betydande samhällsförflyttning och vill ha ett förlängt preliminärt uppskov.

Lönsamt eller inte?

Det blir alltså räntefritt att ”låna” den uppskjutna skatten från och med 1 januari 2021. Frågan är då om det är lönsamt att ansöka om uppskov i efterhand för tidigare års bostadsförsäljningar. Svaret på den frågan beror förstås på hur stor uppskovsränta man blir tvungen att betala för uppskovet, hur stor ränta man skulle få betala för t ex ett banklån, eller hur stor alternativ avkastning man kan få på pengarna. Dessutom beror det på hur lång tid man räknar med att låna den uppskjutna vinstskatten.

Exempel uppskov

År 2018 sålde Kajsa sin villa och gjorde en vinst på 800 000 kr. Trots att hon köpte en dyrare ersättningsbostad valde hon att skatta fram vinsten och betalade därmed 800 000 x 22% = 176 000 kr.

Nu 2020 behöver Kajsa låna pengar för att göra en köksrenovering. Om hon begär omprövning av 2018 års deklaration och yrkar på uppskov med vinsten får hon tillbaka skatten på 176 000 kr. Hon måste dock betala uppskovsränta med 30% x 1,67% x 800 000 = 4 008 kr per år, dvs 3 x 4 008 = 12 024 kr för 2018–2020, men därefter är det räntefritt.

Om Kajsa skulle låna pengarna av banken är den aktuella räntesatsen som Kajsa erbjuds just för tillfället 2%. Om hon får ett amorteringsfritt lån på 176 000 kr (dvs samma belopp som den uppskjutna skatt som hon skulle kunna få uppskov med) blir räntekostnaden efter skattereduktion 2% x 70% x 176 000 = 2 464 kr per år.

Det innebär att hon efter knappt fem år (12 024/2 464 = 4,88) har tjänat på att låna pengarna av staten istället för att låna samma belopp av banken. Om vi antar att hon återför uppskovet om tio år motsvarar det 10 x 2 464 = 24 640 kr minus 12 024 (uppskovsräntan) = 12 616 kr i inbesparad låneränta till banken (vid en årlig bankränta på 2%).