Kontantinsättningar skönsbeskattades

Skönsbeskattning

Den som är skyldig att lämna inkomstdeklaration är också skyldig att se till att det finns underlag för att fullgöra sin deklarationsskyldighet. Om skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av bristfälliga underlag för deklarationen ska skatten bestämmas, skönsbeskattas, till vad som framstår som skäligt med hänsyn till de tillgängliga uppgifterna.

Sextiotal kontantinsättningar

På Adams bankkonto gjordes under 2013–2015 ett sextiotal kontantinsättningar till ett sammanlagt belopp om drygt 330 000 kr. Storleken på insättningarna varierade mellan 300 kr och 10 000 kr. Adam hade inte deklarerat för dessa kontantinsättningar.

Insättningarna, som uppmärksammades av Skatteverket, var enligt Adam dels insättningar som avsåg hans barns pengar och dels insättningar av pengar som han lånat av en släkting. Som bevis för lånet visade Adam upp ett intyg från släktingen.

Beslut om skönsbeskattning

Skatteverket ansåg att Adam inte hade visat att insättningarna var annat än skattepliktiga belopp och beslutade om skönsbeskattning. Fallet har nu avgjorts i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD).

Skatteverkets beviskrav

HFD slog fast att det är Skatteverket som har bevisbördan om det finns förutsättningar för skönsbeskattning. Skatteverket ska alltså göra det sannolikt att kontantinsättningarna är skattepliktiga inkomster. Eftersom det endast är ett fåtal inkomster som är skattefria kan insättningarna tyda på att det rör sig om skattepliktiga inkomster, särskilt om det rör sig om ett stort belopp eller om återkommande insättningar som sammantaget blir ett stort belopp.

Även om det är Skatteverket som har bevisbördan anser alltså HFD att en utredning som visar att det skett stora eller återkommande kontantinsättningar på ett bankkonto kan vara tillräcklig för skönsbeskattning, om inte den skattskyldige har kunnat presentera tillräckliga bevis för sina förklaringar till insättningarna. Bevisvärdet på ett intyg som är utfärdat av en närstående till den skattskyldige får som regel bedömas som lågt.

Dokumentationsskyldighet

Enligt HFD är utgångspunkten att det är den skattskyldige som själv vet vad insättningarna avser och kan förklara dem. Den skattskyldige har en tämligen omfattande dokumentationsskyldighet vilket innebär att underlag måste bevaras så att det även kan kontrolleras om det överhuvudtaget har funnit en uppgiftsskyldighet. Saknas dokumentationen, eller om den är bristfällig, kan det påverka tillförlitligheten av den skattskyldiges förklaringar till insättningarna. Om dokumentationsskyldigheten inte uppfylls kan det enligt HFD tala för att insättningarna är skattepliktiga inkomster.

Skönbeskattning i inkomstslaget tjänst

Enligt HFD visade Skatteverkets utredning att Adam haft skattepliktiga inkomster utöver vad han redovisat i sina deklarationer för de aktuella åren. Förutom det uppvisade intyget från sin släkting kunde Adam inte förklara vad kontantinsättningarna på bankkontot avsåg. Enligt HFD fanns det sådana brister i deklarationerna och i underlagen att det fanns förutsättningar för skönsbeskattning. HFD ansåg därmed att insättningarna på Adams bankkonto var skattepliktiga, samt att skattetillägg skulle tas ut.

Högsta förvaltningsdomstolen 3316-3318-19