Avdrag för ränta på seniorlån
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked prövat frågan om när ränta på ett så kallat seniorlån ska dras av.
Seniorlån
Ett kreditföretag tillhandahåller så kallade seniorlån som riktar sig till privatpersoner över 60 år. Dessa lån innebär att äldre kan låna till konsumtion i den egna permanentbostaden (villa eller bostadsrätt).
Lånet är amorteringsfritt och ska betalas tillbaka först vid låntagarens dödsfall, i samband med flytt eller vid överlåtelse av bostaden.
Räntan på lånet beräknas kvartalsvis och räntesatsen varierar utifrån gällande referensränta. Räntan beräknas dels på det ursprungliga lånet, dels på upplupna och obetalda räntor och avgifter. Enligt lånevillkoren ska räntan betalas samtidigt som det ursprungliga lånet och upplupen ränta ska läggas till skulden. Endast i undantagsfall kan låntagaren tvingas betala räntan kontant (t ex vid avtalsbrott).
Förhandsbesked
Anders som har tagit ett sådant seniorlån vände sig till Skatterättsnämnden (SRN) för att få veta om han får avdrag för räntan löpande årsvis eller först vid den tidpunkt som betalning görs. Om det är först vid betalning ville Anders också veta om avdrag för ränta kan kvittas mot den eventuella kapitalvinst som uppkommer vid försäljning av den pantsatta bostaden.
Skatterättsnämnden
SRN började med att konstatera att i inkomstslaget kapital gäller kontantprincipen. Det innebär att man bara får dra av de utgifter man betalat under beskattningsåret. Av praxis följer att ränta som inte betalas kontant utan istället när det ursprungliga lånet betalas inte kan anses ha betalats löpande (RÅ 1948 ref 1, RÅ 1948 ref 50, RÅ 1957 Fi 901). Därför ska räntan på seniorlånet enligt SRN dras av det beskattningsår då det ursprungliga lånet betalas.
SRN konstaterade också att det följer av de grundläggande bestämmelserna i inkomstslaget kapital att räntan får dras av mot kapitalvinst vid avyttringen av permanentbostaden om avyttringen görs under samma år som räntan betalas.
Förhandsbeskedet är inte överklagat och har vunnit laga kraft.
Skatterättsnämnden 32-20/D