Uppsägning var framprovocerad

Provocerade uppsägningar

En uppsägning från en anställds sida är bindande. Anställningen upphör alltså till följd av denna åtgärd. Men ibland kan uppsägningen ha skett under sådana omständigheter att en domstol i stället ser uppsägningen som gjord av arbetsgivaren och som sådan olaglig. Man talar om provocerade eller framtvingade uppsägningar.

Bakgrund

VVS-montören Kalle var anställd i ett bolag sedan år 2005 innan han i mars 2018 sade upp sig från sin anställning.

Kalle och hans chef Nils hade under anställningstiden en omväxlande god och mindre god relation och på slutet av anställningen trappades konflikten upp.

Sommaren 2017 gav arbetsgivaren Kalle en varning med anledning av flera saker. Bland annat att Kalle inte skötte sina arbetstider, att han betedde sig illa mot arbetskollegor, att han använde sociala medier under arbetstid samt att Kalle i juli 2017 vägrade delta vid planering av arbete (vilket bolaget ansåg vara arbetsvägran). Med anledning av varningen kallade facket till överläggning. Facket menade att varningen var opreciserad och att Kalle mådde dåligt.

Kalle fortsatte att jobba under hösten 2017 men mådde fortfarande dåligt. Kalle och Nils pratade inte med varandra. Med anledning av konflikten på arbetsplatsen påkallade facket en förhandling där man påtalade att arbetsgivaren inte gjorde något för att lösa situationen. Facket ville att arbetsgivaren skulle låta företagshälsovården göra en opartisk utredning. Dagen efter förhandlingen blev Kalle sjukskriven på grund av psykisk ohälsa på jobbet.

Arbetsgivaren skickade 19 mars en skrivelse till Kalle där man ifrågasatte om Kalle hade utfört privat arbete på arbetstid eller åt företagets kunder och krävde svar inom tre dagar. Arbetsgivaren försvårade för Kalle att få tag i den tidbok han behövde för att möta anklagelserna. Kalle meddelade därför 20 mars att han inte kunde bemöta påståendena. Som svar varslades Kalle om avsked, och dagen därpå sade han upp sig själv. Cirka en vecka senare skaffade sig Kalle en ny anställning.

Provocerad uppsägning enligt Kalle

Målet kom upp i Arbetsdomstolen (AD) där Kalles fackliga organisation hävdade att arbetsgivaren provocerat fram uppsägningen genom att agera otillbörligt och i strid med god sed på arbetsmarknaden. Det otillbörliga agerandet hade bestått i att arbetsgivaren bland annat stängt av honom från arbetet och utfärdat en ogrundad varning. Arbetsgivaren hade dessutom brustit i sitt arbetsmiljöansvar genom att inte vidta några åtgärder för att komma till rätta med den dåliga relationen mellan Kalle och hans chef Nils. Mot bakgrund av detta skulle uppsägningen jämställas med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Eftersom arbetsgivaren inte haft saklig grund för uppsägningen yrkade Kalle på skadestånd.

Arbetsdomstolen

AD konstaterade att det funnits en konflikt mellan Kalle och Nils under en period och att konflikten eskalerat fram tills att Kalle sade upp sig. Båda parter hade dock bidragit till att konflikten hade fördjupats. Enligt AD måste dock arbetsgivaren ha varit medveten om att Kalle mådde dåligt av konflikten och borde därför ha gjort en arbetsmiljörättslig utredning. AD påpekade att arbetsgivaren vid förhandlingen tillsammans med facket i mars 2018 förnekat att det funnits en konflikt mellan parterna. Arbetsgivaren hade en kort tid efter mötet skriftligen framfört allvarliga anklagelser mot Kalle, som vid tillfället var sjukskriven. Enligt AD borde arbetsgivare ha förstått att sjukskrivningen berodde på psykisk ohälsa relaterad till arbetsmiljön. Anklagelserna mot Kalle var svåra att bemöta och när han meddelade detta blev han varslad om avskedande.

Mot bakgrund av detta ansåg AD att Kalles uppsägning hade provocerats fram av arbetsgivaren och att bolaget även hade agerat i strid med god sed på arbetsmarknaden. Kalles uppsägning jämställdes därför med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Eftersom det inte fanns saklig grund för uppsägningen var bolaget skyldigt att betala allmänt skadestånd. Med hänsyn till att den uppkomna situationen berodde på en svår konflikt mellan Kalle och arbetsgivaren, samt att Kalle delvis bidragit till händelseförloppet blev skadeståndet något lägre (30 000 kr) än vad som är normalt brukligt vid uppsägningar utan saklig grund.

Arbetsdomstolen 23/20