Straffet har skärpts för bidragsbrott

Riksdagen har beslutat (regeringens prop 2018/19:132, 2019/20:SfU8) att genomföra vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2020.

Bidragsbrottslagen ska nu även gälla för stöd, bidrag och ersättningar som avser en enskild person, men som har betalats ut till någon annan än den personen. Det kan exempelvis gälla tandvårdsstöd, assistansersättning och arbetsmarknadspolitiska stöd. Riksdagen har också skärpt maximistraffet för grovt bidragsbrott från fyra till sex års fängelse. Preskriptionstiden för ringa och vårdslöst bidragsbrott har förlängts från två till fem år vilket möjliggör att även sådana brott kan utredas. Riksdagen har beslutat att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen även omfattar pensioner. Lagen har också utvidgats på samma sätt som bidragsbrottslagen. Skyldigheten att underrätta omfattar nu även kommunerna.