Utvidgade regler om företagsbot

Reglerna reformeras

Bestämmelserna om företagsbot fick sin nuvarande utformning 2006. Även om reglerna om företagsbot hittills i huvudsak har fungerat väl har riksdagen beslutat att reformera reglerna. Här presenteras de viktigaste regeländringarna.

Bestämmelserna utvidgas

Enligt nuvarande regler ska en företagsbot påföras näringsidkare för brott som begåtts i utövningen av näringsverksamhet. Reglerna gäller näringsverksamhet som bedrivs privat men även utpräglat affärsmässig verksamhet som stat eller kommun bedriver i egen regi omfattas.

Enligt rättspraxis har det dock visat sig att detta inte fungerat i praktiken.

Riksdagen har nu beslutat att tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot ska utvidgas så att det blir tydligt att det även gäller för brott som begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet.

Förhöjd företagsbot för större företag

Riksdagen anser att det inte finns något generellt behov att höja storleken på företagsboten utan det ska vara samma sanktionsvärde som idag, det vill säga att boten ska vara lägst 5 000 kr och högst 10 miljoner kr.

För att säkerställa att effekten av företagsboten blir lika kännbar för mindre som för större företag har riksdagen beslutat att införa en förhöjd företagsbot för större företag då man tar hänsyn till företagets finansiella ställning. Detta blir aktuellt om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kr. Den förhöjda företagsboten ska få bestämmas till högst 50 gånger sanktionsvärdet, vilket betyder att den övre gränsen för företagsbot för ett stort bolag blir 500 miljoner kr.

Med större företag avses juridiska personer och enskilda näringsidkare som uppfyller minst två av följande villkor:

• medelantalet anställda har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50
• värdet av företagets tillgångar enligt balansräkningarna har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 milj kr
• nettoomsättningen i företaget enligt resultaträkningarna har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 milj kr.

När en företagsbot bestäms för staten, kommuner och landsting ska inte den finansiella ställningen beaktas.

Större befogenhet att döma mutbrott

Svenska domstolar är idag behöriga att döma brott som har begåtts i Sverige och brott som begåtts i utlandet av svenska medborgare eller av personer med hemvist i Sverige. Svensk domstol saknar dock normalt behörighet att döma om ett internationellt mutbrott begås utanför Sverige av en utländsk medborgare för ett svenskt företags räkning. Riksdagen har därför beslutat att domstolsreglerna ska utvidgas och att möjligheten att föra talan mot svenska företag för internationella mutbrott ska utökas.

Ikraftträdande

Lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2020.

Regeringens prop 2018/19:164, Justitieutskottets betänkande 2019/20:JuU10