Transaktioner mellan företag underkändes

Fakturerade redovisningstjänster till eget bolag

Erik hade en enskild näringsverksamhet där han enligt egen uppgift utförde redovisningstjänster samt hade en jord- och skogsfastighet. Vid en granskning kunde Skatteverket konstatera att samtliga intäkter från bolagets redovisningstjänster hade fakturerats till ett kommanditbolag som kontrollerades av Erik, A KB. På fakturorna, som fakturerats månadsvis med ett fast belopp, framgick det varken vilka tjänster som hade utförts eller vilka kunder som tjänsterna avsåg. Det hade aldrig förts över några pengar mellan bolagen utan transaktionerna bokförde den enskilda firman som uttag ur verksamheten.

Drog av kostnader för inköpta tjänster

Erik hade i sin enskilda firma även bokfört kostnader för inköpta redovisningstjänster som fakturerades från ett annat av honom kontrollerat kommanditbolag, B KB, samt från ett av honom helägt aktiebolag A AB.

Sammanfattningsvis innebar transaktionerna att B KB och A AB fakturerade Eriks enskilda firma för redovisningstjänster. Den enskilda firman fakturerade sedan A KB för redovisningstjänster som A KB i sin tur fakturerade till sina utomstående kunder.

Skatteverket underkände transaktionerna

Skatteverket ansåg att detta var skentransaktioner vars syfte var att uppnå skattemässiga fördelar. Enligt Skatteverket var det A KB, och inte den enskilda firman, som drev redovisningsverksamhet. A KB hade utomstående kunder, verksamhetslokal och anställd personal.

Skatteverkets bedömning att transaktionerna inte kunde läggas till grund för beskattning innebar att den enskilda firmans resultat minskade och Eriks resultatandel från kommanditbolagen ökade, vilket ledde till att det sammanlagda underlaget för skatt ökade med närmare 230 000 kr. Erik skulle också betala ett skattetillägg med 40% av den skatt som belöpte på beloppet. Skatteverket beslutade även att ingående moms på drygt 85 000 kr inte fick lyftas.

Erik överklagade Skatteverkets beslut och menade att det inte hade varit fråga om skentransaktioner och att den bolagsstruktur som använts inte är ovanlig inom konsultbranschen.

Skentransaktioner enligt förvaltningsrätten

Eftersom det saknades både avtal och specificerade fakturor fanns det enligt förvaltningsrätten inget som talade för att Erik genom sin enskilda firma självständigt skulle ha utfört redovisningsuppdrag åt kommanditbolaget A KB. Det faktum att den enskilda firman i sin tur köpt in redovisningstjänster från kommanditbolag, B KB, och från aktiebolaget, A AB, bidrog också till att det var oklart vilket uppdrag som den enskilda firman hade gentemot A KB.

Att transaktionerna inte hade gett upphov till några faktiska betalningar, utan bara bokförts på respektive bolags avräkningskonto, tydde också på att bokförda köp och försäljningar av redovisningstjänster var skentransaktioner som inte ska läggas till grund för beskattningen.

Kammarrätten höll med

Erik överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten som dock gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Skatteverkets beslut stod därmed fast.

Domen har vunnit laga kraft.

Kammarrätten i Jönköping 3397-3398-18