Brf var underhållsskyldig för golvvärmen

När golvvärmen slutade fungera i lägenheten så ansåg vare sig föreningen eller bostadsrättshavaren att det var deras ansvar att åtgärda felet. Hovrätten konstaterar nu att ansvaret var föreningens.

Golvvärmesystemet pajade

Fredrik och Bibbi hade sedan 1994 en etagevåning med bostadsrätt. En del av våningen var tidigare oinredd vindsvåning som 1986 uppläts för att av dåvarande bostadsrättshavaren inredas och sammanläggas med den befintliga bostadsrätten. Vid ombyggnationen installerades ett vattenburet golvvärmesystem i duschrummet.

År 2014 slutade golvvärmesystemet att fungera. Fredrik och Bibbi ansåg att golvvärmen var föreningens ansvar, och att föreningen därför skulle betala för reparation och underhåll. Föreningen, Bostadsrättsföreningen ansåg däremot att det var lägehetsinnehavarens ansvar. Tvisten kom att via tingsrätten avgöras av hovrätten.

Fredrik och Bibbi

Fredrik och Bibbi menade att det var bostadsrättsföreningens ansvar eftersom anordningen var en del av byggnaden som låg utanför lägenheten. Föreningen äger anordningen och har underhållsansvar enligt bostadsrättslagen (7 kap 4 §).

I föreningens stadgarna framgår med tydlighet att gränsen för lägenheten är golvet. Golvvärmesystemet är inte en del av lägenheten utan ligger utanför.

Hovrätten fann att ansvaret var föreningens

I bostadsrättslagen anges det inte vad som ska räknas till lägenhet (och på grund av det omfattas av bostadsrättshavarens underhållsskyldighet) och vad som hör till huset i övrigt.

I just den här föreningens stadgar anges att innehavarens underhållsansvar är begränsat till lägenhets inre, till detta räknas bland annat rummens väggar, golv och tak. Och att innehavaren inte ansvarar för anordningar gällande avlopp, värme, gas, elektricitet, ventilation och vatten som föreningen försett lägenheten med.

Stadgarna anger således att gränsen för bostadsrättshavarens ansvar är golvet. Hovrätten konstaterade dock att parterna var oense om hur ordet ”golvet” ska tolkas.

Hovrätten fann dock, precis som tingsrätten, att med golv avses i allmänhet den nedre begränsningsytan i en byggnad eller ett rum. Detta leder till att anordningen för golvvärme ligger utanför Fredrik och Bibbis ansvar och istället tillhör den del av fastigheten som föreningen har underhållsansvar för.

Hovrätten menade också att bedömningen blir densamma oavsett vem som får anses ha försett fastigheten med golvvärmeanordningen.

Fredrik och Bibbi fick alltså rätt i hovrätten. Det var föreningen som skulle stå kostnaden och som har ansvaret för golvvärmen. Bostadsrättsföreningen fick också stå för Fredrik och Bibbis (förutom sina egna) rättegångskostnader i tingsrätt och hovrätt, sammanlagt 223 000 kr.

Svea Hovrätt, T 7780-18