Fakturera styrelsearvode från eget bolag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked där ersättningen som ett bolag får för ägarens arbete som styrelseledamot i andra bolag ska beskattas som tjänsteinkomst.

Fakturera styrelseuppdrag

A är verksam som ledamot i flera bolagsstyrelser. A planerade att på konsultbasis fakturera nio av styrelseuppdragen via sitt helägda aktiebolag, X AB. I åtta av de nio företagen är A direkt eller indirekt ägare till bolagen med mellan 2 till 24%.

Konsultavtalen som ska tecknas mellan X AB och uppdragsgivarna ska gälla för ett år i taget, förutsatt att A blir omvald.

Frågor till SRN

A vände sig till Skatterättsnämnden (SRN) för att få veta om de styrelsearvoden som X AB fakturerar ska anses som inkomst av tjänst för A eller om det är inkomst av näringsverksamhet i X AB (fråga 1).

Om SRN anser att det är inkomst av tjänst, skulle svaret påverkas om X AB bara fakturerar för en del av styrelsearvodet (fråga 2).

Om svaret på fråga 2 är nekande undrade A om svaret på fråga 1 skulle bli annorlunda om X AB även skulle fakturera styrelsearvoden för tre andra bolag som A varken är delägare i eller anställd hos (fråga 3).

Ställningstagande från Skatteverket

Enligt ett tidigare ställningstagande från Skatteverket kan styrelsearvode vara inkomst av näringsverksamhet under förutsättning att det fortlöpande finns minst tre sådana uppdrag och att uppdragen inte är hänförliga till eget eller närståendes bolag.

Ändrade regler

Från och med 2009 gjordes en lagändring i inkomstskattelagen i syfte att göra det lättare att starta näringsverksamhet och få F-skattsedel för dem som har en eller ett fåtal uppdragsgivare.

A ansåg att ändringen av reglerna innebar att tidigare rättspraxis på området inte längre var tillämpligt och att det fakturerade styrelsearvodet därför skulle anses vara inkomst i en för bolaget självständig näringsverksamhet.

Begreppet näringsverksamhet

Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. I lagtexten står det även att det särskilt ska beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Enligt SRN medförde ändringen i lagen inte någon förändring i synen på styrelseuppdragets personliga art som sådan. Det har heller inte skett någon ändring i aktiebolagslagen om bolagsledning och styrelseledamots ansvar. Det fanns därför ingen anledning att frångå tidigare praxis som ger stöd för att styrelsearvoden i aktiebolag ska beskattas som inkomst av tjänst.

Ersättningen är inkomst av tjänst

Enligt SRN:s bedömning av fråga 1 och 2 är ersättningen som bolaget fick för A:s arbete som styrelseledamot inkomst av tjänst för A. Svaret ändrades inte även om bolaget endast skulle fakturera en del av styrelsearvodet.

SRN avvisade fråga 3 eftersom den speglade en hypotetisk situation som inte lämpar sig för förhandsbesked.

Förhandsbeskedet överklagades och har nu avgjorts i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD).

Bara tillfälliga och särskilt avgränsade uppdrag

HFD gjorde samma bedömning som SRN. Enligt HFD har styrelseuppdrag normalt ansetts vara sådana personliga uppdrag som ska beskattas som inkomst av tjänst. Det har dock accepterats att arvoden som avsett en begränsad tid och som gällt specifika insatser i ett annat bolag har beskattas som inkomst av näringsverksamhet.

HFD konstaterade att de nya bestämmelserna inte har medfört någon förändring av rättsläget vad gäller beskattning av styrelsearvoden. De aktuella styrelseuppdragen är inte sådana tillfälliga och särskilt avgränsade uppdrag som krävs för att arvodet ska kunna beskattas som näringsinkomst i X AB. Därmed fastställde HFD förhandsbeskedet.

Högsta förvaltningsdomstolen 278-17