Framtidsfullmakt
Riksdagen har beslutat om en ny lag om framtidsfullmakter. Dessutom införs regler om anhörigbehörighet som innebär att anhöriga exempelvis får betala räkningar för en släkting som inte längre kan ta hand om sin ekonomi.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt ska kunna ges till någon som kan sköta dina personliga och ekonomiska ärenden när du inte längre kan göra det själv på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande.
Det gör det möjligt för dig att redan nu, medans du fortfarande är frisk, bestämma vem som ska ta beslut åt dig när du inte längre kan det.
Tanken är att framtidsfullmakten ska bli ett alternativ till god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter.
Formalia
Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och undertecknas av fullmaktsgivaren och bevittnas av två personer (vittnen).
Vittnena får inte vara obehöriga (underåriga eller psykiskt störda) eller anhöriga till fullmaktsgivaren.
Fullmaktshavaren kan däremot vara en familjemedlem. Men det kan också vara flera olika personer, till exempel en fullmaktshavare för ekonomiska frågor och en för personliga angelägenheter.
När börjar den att gälla?
Framtidsfullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren inte längre själv kan fatta egna beslut. Det är fullmaktshavaren som bedömer när detta inträffar.
Fullmaktsgivaren kan villkora ikraftträdandet med en prövning i tingsrätt av hens hälsotillstånd. Även fullmaktshavaren kan begära att få frågan prövad av domstol.
Kontroll
Fullmaktshavaren har en lojalitets- och samrådsplikt i förhållande till fullmaktsgivaren. Fullmaktsgivaren kan i framtidsfullmakten utse någon som ska granska fullmaktshavarens verksamhet och som har rätt att begära en redovisning av uppdraget.
När upphör den att gälla?
Framtidsfullmakten upphör att gälla om fullmaktsgivaren får en god man eller förvaltare men kan också återkallas av fullmaktsgivaren.
Behörighetsregler för anhöriga
Det införs också vissa behörighetsregler för anhöriga till personer som inte längre kan ha hand om sina ekonomiska angelägenheter. Anhörigbehörigheten gäller saker som har med den dagliga livsföringen att göra, som t ex betalning av räkningar från personens konto. Sådant som många anhöriga redan gör idag kommer alltså att omfattas av en rättslig ram.
Anhörigbehörigheten gäller inte frågor som sköts av god man eller förvaltare.
Ikraftträdande
De nya reglerna träder i kraft 1 juli 2017.
Regeringens prop 2016/17:30, Civilutskottets betänkande 2016/17:CU11