Ingen förmån när VD gick mäklarutbildning

Felicia – styrelseledamot och VD – fick en fastighetsmäklarutbildning betald av sin arbetsgivare. Utbildningen kostade ca 170 000 kr. Skatteverket såg en personlig levnadskostnad – en skattepliktig förmån som skulle beskattas – kammarrätten fann dock samband med verksamheten och nytta för företaget, inte en personlig levnadskostnad.

Felicia gick fastighetsmäklarutbildning

Felicia var VD i ett företag som sålde attefallshus. En del av hennes uppgifter var att marknadsföra och bistå vid försäljning av dessa hus.

Felicia fick på företagets bekostnad gå en fastighetsmäklarutbildning. Själv ansåg hon att hennes arbetsuppgifter kunde likställas med en mäklares arbetsuppgifter, och utbildningen var nödvändig för att hålla sig uppdaterad med utvecklingen inom de tjänster som bolaget erbjöd.

Skatteverket delade dock inte Felicias uppfattning gällande utbildningens nödvändighet.

Skatteverket – en personlig levnadskostnad

Skatteverket menade att det av praxis framgår att när en arbetsgivare bekostar en utbildning för en anställd är den skattefri hos den anställda om utbildningen betingas av arbetsgivarens verksamhet och rör arbetsgivarens verksamhetsområde. Det avgörande för skattefriheten är nyttan av utbildningen i företaget. Om utbildningen inte har något samband med verksamheten och inte kan anses vara till nytta för företaget utan sker på den anställdas initiativ eller i dennes intresse ska den anställda förmånsbeskattas.

Enligt Skatteverket saknade fastighetsmäklarutbildningen samband med bolagets verksamhet då de inte bedrev den typen av verksamhet. Bolaget hade ingen med den utbildningen anställd, och inte heller anlitade man någon fastighetsmäklare.

Skatteverket ansåg att utbildningen inte varit till nytta för företaget, dessutom är en utbildning till fastighetsmäklare en så kallad grundutbildning.

Mot denna bakgrund ansåg Skatteverket att det stod klart att utbildningen var en privat levnadskostnad som skulle beskattas. Felicias inkomst höjdes med kursens värde – ca 170 000 kr – och hon skulle också betala skattetillägg med 40% av den skatt hon undanhållit staten genom att inte deklarera för denna förmån.

Felicia nöjde sig dock inte med detta. Hon överklagade till förvaltningsrätten, som gick på Skatteverkets linje, varför frågan hamnade hos kammarrätten.

Kammarrätten – samband med verksamheten och nytta för företaget

När frågan hamnade hos kammarrätten så vidhöll Felicia och Skatteverket sina uppfattningar.

Felicia påpekade att Bolagets verksamhet har utvecklats över tid, från att sälja komplementbyggnader till att även innefatta försäljning av fritidshus och villor på råtomter. Den utvecklingen har ställt större krav på henne som VD. Hon har använt kunskaperna från utbildningen i t ex byggteknik, förhandlingsteknik och fastighetsvärdering för att utveckla bolaget. Hon har inte bara haft rena VD-uppgifter utan har varit inblandad i flera sammanhang, bland annat försäljning. Felicias deltagande i utbildningen marknadsfördes på bolagets hemsida och hon har erhållit lön från bolaget (arbetsgivaren) under studierna.

Skatteverket menade att det inte räcker att utbildningen har varit av viss nytta för bolagets verksamhet för att den ska vara skattefri. Det krävs ett starkare samband mellan utbildningen och bolagets verksamhet. Det gäller särskilt med tanke på att Felicia är VD och har varit ägare i bolaget. Kontrollen när det gäller nyttan för bolaget behöver vara mer noggrann eftersom det inte finns något verkligt tvåpartsförhållande mellan henne och bolaget. Utbildningen har gett Felicia en behörighet som hon tidigare inte har haft och den har därför varit av stort personligt intresse för henne.

Kammarrätten ansåg att det som Felicia anfört talar för att kunskaperna som hon fått av utbildningen har samband med bolagets verksamhet och att kunskaperna varit till nytta i bolaget. Det som framkommit talar emot att utbildningen ska anses vara en personlig levnadskostnad för henne.

Mot denna bakgrund framgår det inte klart att utbildningen till någon del utgör en skattepliktig förmån för Felicia.

Det saknades därför förutsättningar för att beskatta henne, och Felicia fick alltså rätt i kammarrätten.

Domen är i skrivande stund inte överklagad, och vinner laga kraft i mitten av april.

Kammarrätten i Stockholm, 5717-5718-23