Förmånscyklar till anställda var momspliktigt

Momspliktiga transaktioner

För att en transaktion ska anses ske mot ersättning i den mening som avses i momslagen krävs att det finns ett direkt samband mellan tillhandahållandet av tjänsten och en ersättning som faktiskt mottas av den beskattningsbara personen.

Ett direkt samband är det om det sker ett ömsesidigt utbyte av prestationer, där en ersättning som utföraren tar emot utgör det faktiska motvärdet för den tjänst som tillhandahålls mottagaren. Det finns ett direkt samband när två prestationer är villkorade av varandra, det vill säga att den ena prestationen bara tillhandahålls om den andra också gör det.

Skatteverket om momsplikt vid tillhandahållanden till anställda

Att en arbetsgivare ska redovisa utgående moms på varor och tjänster till sina anställda har inte ansetts aktuellt enligt tidigare praxis (se nedan). Men i början av 2023 presenterade Skatteverket ett ställningstagande där man menade att en arbetsgivares tillhandahållanden kan komma att bli föremål för moms. Detta kan tillämpas på många typer av varor eller tjänster – men kanske främst förmånscyklar – något som blivit alltmer populärt på sistone på grund av den delvisa skattefriheten som gäller sedan 1 januari 2022.

Enligt Skatteverket ska omsättningen ske med sådan kontinuitet och frekvens att den i sig skulle kunna utgöra en momspliktig verksamhet. Bilförmån och förmåner som är gratis omfattas inte av Skatteverkets ställningstagande, dvs när de anställda inte på något sätt betalar för förmånen.

För att det ska ses som ett momspliktigt tillhandahållande måste den anställde utge ersättning (betala) för förmånen. Vad innebär då att man betalar för förmånen? Jo, enligt SKV kan det vara att:

• den anställde avstår en del av sin bruttolön,
• den anställde betalar för förmånen med del av sin nettolön ellerden anställde faktureras och betalar en faktura till arbetsgivaren.

Nu har Skatterättsnämnden (SRN) bedömt momsplikten när en arbetsgivare tillhandahållander förmånscyklar.

Erbjöd förmånscyklar till anställda

Ett bolag erbjöd sina anställda cyklar med villkoret att de anställda skulle betala förmånen med bruttolöneavdrag för att kostnadsneutralisera för bolaget. Avdraget beräknades till kostnaden för att tillhandahålla förmånen minus de sociala avgifter som företaget annars skulle ha betalat.

Bolaget hänvisade till tidigare rättspraxis (RÅ 1999 ref 37, RÅ 1999 not 176 och RÅ 2004 ref 112) där arbetsgivaren bl.a. har gjort löneavdrag för anställdas användning av privata datorer. Dessa transaktioner ansågs inte vara momspliktiga tillhandahållanden.

Mot bakgrund av detta, och att momslagen inte förändrats i detta avseende sedan domarna, anser Bolaget att deras förmånscyklar inte bör vara föremål för moms.

Skatteverket ansåg att bolaget tillhandahåller momspliktiga transaktioner i egenskap av beskattningsbar person. Den betalning som de anställda står för ska anses utgöra ersättning för en tjänst – och därmed är det ett momspliktigt tillhandahållande.

Bolaget ställde frågan till SRN om bruttolöneavdraget utgjorde en momspliktig transaktion och , om svaret är ja, hur beskattningsunderlaget ska beräknas.

Bruttolöneavdrag är ersättning enligt Skatterättsnämnden

SRN konstaterar att det måste finnas en motprestation för att det ska föreligga en momspliktig transaktion. Av svensk praxis kan utläsas att tillhandahållanden av privata varor som hemdatorer inte utgör en momspliktig omsättning trots att de anställda betalar för förmånen. Detta eftersom de ansetts vara en löneförmån eller att anskaffningarna inte varit avsedda att användas i bolagets verksamhet.

Av EU-domstolen framgår dock att en arbetsgivare kan anses agera i egenskap av beskattningsbar person – även i de fall när de tillhandahåller varor eller tjänster till anställda (Astra Zeneca UK, C-40/09, Finanzamt Saarbrücken, C-288/19, mfl.)

Det faktum att det är en arbetsgivare som utger förmånen till sina anställda kan därmed inte utgöra ett hinder mot momsplikt enligt SRN. De anser att det finns ett direkt samband mellan Bolagets tillhandahållande av förmånscyklar och den motprestation som de anställda står för genom att avstå en del av bruttolönen. Att det är bruttolönen och inte nettolönen som reduceras spelar heller ingen roll.

Förmånscyklarna ansågs därmed utgöra ett momspliktigt tillhandahållande till de anställda. Det innebär också att företaget har rätt att lyfta momsen på kostnaderna för cyklarna.

Frågan om beskattningsunderlagets storlek återförvisades till Skatteverket.

Förhandsbeskedet har överklagats och kommer att avgöras av Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatterättsnämnden 52-23/I