Beskattning av etableringsrätt

Ersättningen för en etableringsrätt som betalades i samband med försäljningen av en läkarpraktik skulle beskattas hos läkaren, som passiv näringsverksamhet, eftersom det var han som hade ingått avtal om överlåtelsen samt tagit emot betalningen.

Sålde sin läkarpraktik

Kalle var legitimerad läkare och drev sin verksamhet i eget aktiebolag. I mars 2014 såldes läkarverksamheten för drygt 1,1 miljon kr. I köpeskillingen för verksamheten ingick 950 000 kr för den så kallade etableringsrätten (rätten till ersättningsetablering) och ca 150 000 kr för överlåtna inventarier.

Enligt köpeavtalet var det Kalle själv som överlåtit verksamheten och rätten till ersättningsetablering. Köparen av verksamheten betalade in hela beloppet direkt till Kalle. I juni året därpå betalade Kalle in beloppet till sitt bolag där det redovisades som en intäkt i inkomstdeklarationen.

Skatteverket ansåg dock att ersättningen för etableringsrätten (950 000 kr) inte skulle beskattas hos bolaget utan hos Kalle som inkomst av passiv näringsverksamhet.

Hänvisning till HFD-dom

Kalle överklagade beslutet och hänvisade till ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 ref 40) som kom året efter överlåtelsen. Enligt domen skulle ersättningen för en etableringsrätt vid en överlåtelse av en läkarverksamhet som bedrivits i bolagsform beskattas hos bolaget, inte hos den fysiska personen.

Skatteverket vidhöll dock sitt beslut och menade att det aktuella fallet inte var jämförbart med domen i HFD. I detta fall var det Kalle och inte hans bolag som hade överlåtit och tagit emot betalningen.

Etableringsrätten skulle beskattas som näring

Förvaltningsrätten konstaterade att det var bolaget som hade drivit verksamheten och att det var bolaget som hade rätten att överlåta verksamheten. Trots det var det Kalle personligen som hade ingått avtalet om överlåtelsen och tagit emot betalningen. Förvaltningsrätten ansåg att Kalle därmed hade tillgodogjort sig beståndsdelarna av verksamheten i bolaget genom ett uttag. Det spelade ingen roll att Kalle senare hade betalat in köpeskillingen till bolaget. Beskattningen av köpeskillingen som avsåg etableringsrätten skulle därför ske hos Kalle. Resterande del av köpeskillingen skulle beskattas i bolaget.

Ett uttag från ett aktiebolag till en ägare ska i normalfallet beskattas som utdelning eller lön. Men med hänsyn till de överlåtna tillgångarnas karaktär och övriga omständigheter ansåg förvaltningsrätten, precis som Skatteverket, att Kalle skulle ta upp inkomsten från försäljningen av etableringsrätten som inkomst av passiv näringsverksamhet.

Samma bedömning i kammarrätten

Domen överklagades men kammarrätten gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten utan vidare kommentarer.

Kammarrätten i Göteborg 1646-18