Nya 3:12-regler 2026 – hur påverkas företagare?
De nya skattereglerna för delägare i fåmansföretag förändrar beräkningen av gränsbelopp för tusentals företagare. Medan vissa gynnas av lägre skatt eller förenklade regler, får andra räkna med försämrade villkor. Här går vi igenom hur de nya reglerna kan slå i olika situationer.
Förbättrade och förenklade regler från 2026
Riksdagen har nu beslutat om de nya reglerna för fåmansföretag och det står klart att (nästan alla) fåmansdelägare kan se fram emot ett större utdelningsutrymme.
I 3:12-utredningen gjordes bedömningen att gränsbeloppet kommer att öka med 15% och att 80% av delägarna kommer att få ett större gränsbelopp.
Vilka delägare som faktiskt får förbättrade skatteregler, och vilka som får sämre skatteregler, ska vi titta på i denna artikel. För de delägare som får ett minskat gränsbelopp kan det vara aktuellt att se över sina bolagsstrukturer och eventuellt göra justeringar.
För de flesta innebär det förbättringar
De nya reglerna innebär en tydlig höjning av grundbeloppet – från dagens 2,75 inkomstbasbelopp (IBB) till 4 IBB. Detta gynnar främst de delägare som idag använder förenklingsregeln och som äger stor andel av sitt företag, vilket är ungefär 75% av de K10-blanketter som Skatteverket mottar varje år.
Utöver detta kommer fler delägare att få tillämpa lönebaserad utdelning eftersom både kravet på minsta lön (spärrlön) och kapitalandelskravet på 4% slopas.
Även skattemässiga makar som är delägare i samma företag gynnas eftersom löneavdraget på 8 IBB fördelas mellan dem.
De delägare som kommer att få bättre skatteregler är bland annat följande. I exemplen nedan utgår vi från inkomstbasbeloppet 2025 (80 600 kr) som används för utdelningsberäkning 2026.
Ägare i mindre bolag som idag använder förenklingsregeln
A är ensam delägare och äger 100% av aktierna i ett bolag. A använder idag förenklingsregeln.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Enligt dagens förenklingsregel ska 2,75 inkomstbasbelopp fördelas på ägarandelarna, vilket innebär att A får ett gränsbelopp om 221 650 kr.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Enligt de nya reglerna fördelas grundbeloppet om 4 inkomstbasbelopp på ägarandelarna i bolaget. Detta innebär att A får ett grundbelopp om 322 400 kr.
A får dessutom lägga till lönebaserat utrymme. I detta bolag finns dock inte tillräckliga löner för att något lönebaserat utrymme ska uppstå, vilket innebär att det totala gränsbeloppet stannar på 322 400 kr.
För dessa ägare blir effekten tydlig av att grundbeloppet höjs till 4 inkomstbasbelopp jämfört med dagens förenklingsregel om 2,75 inkomstbasbelopp.
Ägare i bolag med 5 miljoner kr i lönesumma
A äger 100% av aktierna i ett bolag med en total lönesumma om 5 miljoner kr.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Enligt dagens regler kan A välja mellan förenklingsregeln och huvudregeln. För att få använda huvudregeln krävs att A, eller någon närstående, tar ut en minsta spärrlön om mer än 730 000 kr och därmed betalar statlig inkomstskatt på lön över brytpunkten.
Gränsbeloppet enligt huvudregeln motsvarar hälften av bolagets totala löner i förhållande till ägarandelen. För A innebär detta ett gränsbelopp om 2 500 000 kr.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
A får tillgodoräkna sig hela grundbeloppet om 4 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 322 400 kr.
Eftersom lönekravet är slopat får A beräkna lönebaserat utrymme utan att ta ut någon minsta spärrlön. A kan istället begränsa sitt löneuttag till brytpunkten, ca 640 000 kr, vilket minskar den totala lönesumman.
Det lönebaserade utrymmet för A uppgår till 2 137 600 kr.
Det totala gränsbeloppet blir därmed 2 460 000 kr. Gränsbeloppet är marginellt lägre än enligt nuvarande regler, men skillnaden är att A undviker att betala statlig inkomstskatt.
Delägare i det stora konsultbolaget
A är delägare och äger 1% av aktierna i ett bolag med 1 000 anställda. Den totala lönesumman uppgår till 800 miljoner kr.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
A uppfyller inte kapitalandelskravet och kan därför inte beräkna något lönebaserat utdelningsutrymme.
Gränsbeloppet enligt förenklingsregeln uppgår till 2 216 kr.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Enligt de nya reglerna uppgår grundbeloppet till 3 224 kr, motsvarande 1% av 4 inkomstbasbelopp.
Kapitalandelskravet är slopat, vilket innebär att A får beräkna lönebaserat utrymme trots sin låga ägarandel.
Det lönebaserade utrymmet för A uppgår till 3 677 600 kr.
Det totala gränsbeloppet blir därmed 3 680 824 kr. För delägare med mindre än 4% ägande i stora, löneintensiva bolag innebär de nya reglerna en mycket stor förbättring.
Makar som äger hälften var
A och B är makar och äger 50% var av ett bolag där de är de enda anställda. De tar ut 600 000 kr var i lön per år.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Eftersom ingen av makarna uppfyller kravet på spärrlön måste förenklingsregeln tillämpas. Gränsbeloppet uppgår då till 110 825 kr per make.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Grundbeloppet för respektive make uppgår till 161 200 kr.
Makarna får dessutom beräkna lönebaserat utrymme. När två makar är delägare i samma företag ska löneunderlaget beräknas gemensamt, inklusive löneavdrag, och därefter fördelas mellan dem.
Det gemensamma lönebaserade utrymmet uppgår till 277 600 kr och fördelas lika mellan makarna.
Det lönebaserade utrymmet för respektive make blir därmed 138 800 kr.
Det totala gränsbeloppet för respektive make uppgår därmed till 300 000 kr.
Men för vissa blir det försämringar
De nya reglerna gynnar inte alla. Det beror dels på löneavdraget som ska göras för varje delägare oavsett ägarandel. Det innebär att både en två delägare med t ex 50% ägande och med 5% ägande gör samma löneavdrag.
Därtill är grundbeloppet utformat så att det fördelas utifrån en delägares samtliga ägda andelar. Äger man andelar i flera bolag måste grundbeloppet fördelas mellan dessa, vilket kan innebära att utdelningsutrymmet hamnar i fel bolag.
Delägare i flera aktiebolag
En delägare äger andelar i tre olika bolag, AB 1, AB 2 och AB 3. Ägaren tar inte ut tillräcklig lön (spärrlön) i något av bolagen.
AB 1 är ett lönsamt bolag som ägs till 50%
AB 2 saknar för närvarande verksamhet eller nämnvärt kapital och ägs till 100%
AB 3 bedriver verksamhet men med små vinster och begränsade möjligheter till utdelning och ägs till 100%.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Enligt nuvarande regler kan delägaren endast använda förenklingsregeln i ett av bolagen. Ägaren väljer att använda regeln i AB 1 och får därmed ett totalt utdelningsutrymme om 221 650 kr, motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Enligt de nya 3:12-reglerna ska grundbeloppet om 4 inkomstbasbelopp fördelas på samtliga ägda andelar, oavsett bolagens resultat, ekonomi eller utdelningsmöjligheter. Ägaren kan inte själv välja i vilket bolag grundbeloppet ska användas.
Grundbeloppet fördelas på alla ägda andelar enligt följande: 50% i AB 1, 100% i AB 2 och 100% i AB 3, vilket totalt motsvarar 250%.
Fördelningen av grundbeloppet om 322 400 kr blir därmed 64 480 kr till AB 1, 128 960 kr till AB 2 och 128 960 kr till AB 3.
Även om delägaren får ett högre utdelningsutrymme totalt sett innebär detta i praktiken en försämring i AB 1, där utdelningsmöjligheterna är störst. I en sådan situation kan det vara lämpligt att se över bolagsstrukturen.
Kompanjoner som äger hälften var
Två kompanjoner som inte är närstående äger 50% var av ett aktiebolag. Lönerna uppgår till 500 000 kr per delägare, vilket innebär en total lönesumma om 1 miljon kr.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Delägarna uppfyller lönekravet och kan därför beräkna lönebaserad utdelning enligt huvudregeln. Det lönebaserade utdelningsutrymmet uppgår till 250 000 kr per delägare.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Enligt de nya reglerna uppgår grundbeloppet till 161 200 kr per delägare, vilket motsvarar hälften av 322 400 kr.
Det lönebaserade utdelningsutrymmet uteblir eftersom delägarna måste göra ett löneavdrag om 644 800 kr.
I denna situation kan det vara intressant för delägarna att bilda egna holdingbolag, vilket ger dem varsitt grundbelopp om 322 400 kr. Om lönerna i framtiden ökar kan man även överväga möjligheten till dubbel koncerntillhörighet.
Det familjeägda företaget som gör ett generationsskifte
Två makar äger 50% var av ett aktiebolag med en total lönesumma om 4 miljoner kr.
Makarna planerar ett generationsskifte och ger bort 10% av aktierna i bolaget till sonen, motsvarande 5% från vardera make.
Gränsbelopp enligt nuvarande regler
Om någon av ägarna uppfyller lönekravet kan samtliga tre delägare tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning.
Det lönebaserade utdelningsutrymmet uppgår till 900 000 kr för respektive make och 200 000 kr för sonen.
Gränsbelopp enligt nya 3:12-reglerna
Grundbeloppet fördelas efter ägarandel. Make 1 och Make 2 får vardera 145 080 kr, medan sonen får 32 240 kr.
Makarna har dessutom rätt att beräkna lönebaserat utrymme. När två makar är delägare i samma företag ska löneunderlaget beräknas gemensamt, inklusive löneavdrag, och därefter fördelas mellan dem.
Det gemensamma löneunderlaget uppgår till 1 477 600 kr och fördelas lika mellan makarna, vilket ger ett lönebaserat utrymme om 738 800 kr per make.
Det totala gränsbeloppet för respektive make uppgår därmed till 883 880 kr.
Sonen kan inte tillgodoräkna sig något lönebaserat utrymme eftersom hans andel av lönerna understiger löneavdraget. Hans gränsbelopp minskar därmed med knappt 170 000 kr enligt de nya reglerna.
Ett uppdelat ägande inom familjen kan alltså leda till lägre gränsbelopp, vilket kan försvåra generationsskiften, även om makar generellt sett gynnas av de nya reglerna.