Ett nytt konkursförfarande

Modernisera och effektivisera konkurshanteringen

Riksdagen har beslutat att reformera konkursförfarandet, enligt uppgift den största förändringen sedan den nuvarande konkurslagen tillkom 1987.

Tingsrättens roll renodlas och förenklas genom att ett stort antal uppgifter flyttas till andra aktörer, Kronofogdemyndigheten och konkursförvaltaren. Tingsrätten ska även fortsättningsvis pröva konkursansökan och förordna konkursförvaltare. Därefter ska tingsrätten endast involveras i handläggningen när det behövs för att pröva tvistiga frågor.

Tanken är också att reformen ska frigöra viktiga resurser hos domstolarna.

Tingsrättens uppgifter

Tingsrätten ska även fortsättningsvis pröva konkursansökan och förordna konkursförvaltare. Därefter ska tingsrätten endast involveras i handläggningen när det behövs för att pröva tvistiga frågor. Det innebär att tingsrätten även fortsättningsvis bland annat kommer att:

• Besluta om konkurs.
• Utse konkursförvaltare
• Kungöra konkursbeslutet.

Enligt nuvarande regler handläggs konkursärenden av landets samtliga 48 tingsrätter. Då denna reform innebär att det kommer att bli färre konkursärenden som kommer att avgöras i tingsrätterna, så har riksdagen bestämt att endast vissa tingsrätter kommer att handlägga dessa ärenden. Hur många och vilka det blir, kommer regeringen att meddela via en förordning.

Kronofogdens uppgifter

Tillsynsmyndigheten – Kronofogdemyndigheten kommer bland annat att vara ansvarig för följande:

• Det är till Kronofogden som förvaltar- och halvårsberättelser ska skickas. De ska även besluta i frågor om anstånd med att lämna förvaltarberättelsen.
• Besluta om avskrivning av en konkurs. Avskrivning ska ske på ansökan av konkursförvaltaren och beslutet ska få överklagas till tingsrätten.
• I en avskrivningskonkurs bestämma konkursförvaltarens arvode, kostnadsersättning och ersättning för sådana kostnader för försäljning av fast egendom som ska betalas av staten.
• Ta emot utdelningsförslaget tillsammans med förvaltningsredogörelsen och arvodesansökan, och sedan kungöra utdelningsförslaget.
• Fastställa utdelningsförslaget. När utdelningen är fastställd så anses konkursen avslutad. Kronofogdens beslut kan överklagas till tingsrätten.
• Besluta om förskott på konkursförvaltarens arvode.
• Besluta om nedläggning av en konkurs efter frivillig överenskommelse, kungöra beslutet och bestämma konkursförvaltarens arvode.
• När en konkurs avslutas med ackord ska man bestämma konkursförvaltarens arvode. Beslutet ska få överklagas till tingsrätten.
• Ta emot konkursförvaltarens slutredovisning och hålla handlingarna tillgängliga för granskning. Man tar även över tingsrättens uppgift att utfärda kungörelse i samband med att slutredovisningen ges in.

Konkursförvaltarens uppgifter

I konkursens inledande skede ska konkursförvaltaren upprätta en konkursbouppteckning. Den ska inte – som tidigare – lämnas till tingsrätten, utan endast till Kronofogden. Exempel på övriga uppgifter som hamnar hos konkursförvaltaren:

• Beslut om att genomföra ett bevakningsförfarande.
• Kungöra beslutet om att genomföra ett bevakningsförfarande och vilken bevakningstid som gäller.
• Borgenär som vill anmäla sin fordran under bevakningsförfarandet ska ge in en skriftlig bevakning till konkursförvaltaren som ska se till att Kronofogden får del av bevakningarna.
• Gäldenärens ansökan om ackord ska lämnas in till konkursförvaltaren. Om förvaltaren inte avvisar ansökan ska han eller hon med ett eget yttrande överlämna frågan till tingsrätten för fortsatt handläggning.

Bestämmelsen om att konkursförvaltaren inte får lyfta sitt arvode förrän slutredovisning har gett in ska tas bort.

Ikraftträdande

Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2026.

Som utgångspunkt ska de nya bestämmelserna gälla även för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet, men vissa övergångsregler finns.

Regeringens prop 2024/25:135, Civilutskottets betänkande, 2024/25:CU18