Vårproppen 2025

Riksdagen har nu fattat beslut om regeringens vårproposition. Tyvärr finns det inte så många intressanta förslag att rapportera om inom våra områden och – juvelen i kronan – det höjda ROT-avdraget har vi rapporterat om tidigare, då denna förändring redan har beslutats.

Reformer som kostar ca 11,5 miljarder kr

De reformer som riksdagen nu har beslutat om kostar staten ca 11,5 miljarder kr, vilket är en rejäl summa för att vara en vårproposition.

Detta till trots, så har vi väldigt lite att rapportera om – väldigt få förslag berör de områden vi rapporterar om – även om satsningarna som görs säkert är välbehövliga.

Ett par förslag vill vi dock nämna

Förutom höjningen av ROT-avdraget – juvelen i vårproppens krona – finns även ett par andra förslag som vi vill nämna:

  • En tillfällig höjning av ROT-avdraget (skattereduktionen) från 30% till 50% under perioden 12 maj – 31 december 2025, se 25:95. Anledningen till denna tillfälliga höjning är att regeringen vill stötta byggbranschen i ett besvärligt konjunkturläge.
  • Fler platser på yrkeshögskolan och på regionalt yrkesvux.
  • Tidigarelagd höjning av a-kassan (från oktober till augusti).

Av satsningen på 11,5 miljarder, går ca 4,35 miljarder till höjningen av ROT-avdraget, 2,3 miljarder till åtgärder på arbetsmarknaden och 1,1 miljarder till utbildning och höjt studiestöd.

En satsning som många hade förväntat sig fanns dock inte med, och det är en förlängning av tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Det innebär att detta tillägg upphör sista juni.

Hur mår Sverige? Vad väntar bakom hörnet?

Finansministerns rapport om Sveriges ekonomiska läge och prognosen för kommande år, kan egentligen sammanfattas med ett ord – osäkerhet.

De senaste åren har varit tuffa, med pandemin, höga energipriser, hög inflation och krig i Europa. I slutet av 2024 började dock ekonomin att återhämta sig. Men så kom handelskriget – en situation där världen aldrig befunnits sig tidigare – som innebär en finansiell turbulens som tynger hushåll och företag. En lägre omvärldsefterfrågan leder till minskad export, och trots tullpausen från USA har landet en av världens högsta effektiva tullsatser.

Regeringen ser därför en negativ tillväxt på kort sikt, och tillväxten kommer att dämpas. Ryckigheten gör marknaden osäker.

Finansministern ville dock påminna om vilken styrka Sverige har (här en hyllning till Göran Persson när det gäller ordning och reda i finanserna) – ett fantastiskt bra läge med låg statsskuld och starka statsfinanser – en ekonomi i världsklass. Detta möjliggör satsningar när det behövs.

Sverige står inte heller ensamma – vi möter problemen tillsammans med övriga EU-länder – och tillsammans är vi starka, vår ekonomi är större och vi är fler än USA. EU snabbar nu dessutom på arbetet med att få handelsavtal på plats med flera andra länder, t ex Indien.

Nedan kommer några nyckeltal från regeringen som visar utfallet 2024 och prognos för åren 2025–2028 (prognosen har reviderats sedan vårpropositionen).

2024 2025 2026 2027 2028
BNP 1,0 1,9 2,3 2,4 1,4
Sysselsättning –0,5 0,2 1,1 1,1 0,6
Arbetslöshet 8,4 8,7 8,4 7,8 7,6
KPI 2,8 0,7 1,8 1,9 2,1

Regeringens prop 2024/25: 99–100, 2024/25: 156, Finansutskottets betänkande 2024/25:FiU21, 2024/25:FiU20