Förbättrade regler för skogsbeskattning?

Regeringen presenterar förslag inför budgetförhandlingarna

Regeringen har nu presenterat en rad olika förslag på skatteområdet. De presenteras i form av promemorior och dessa remitteras nu inför höstbudgeten. Om de blir verklighet eller inte, är osäkert. Men de kommer att finnas med i de förhandlingar som sker mellan Tidöpartierna. Andra osäkerhetsfaktorer är också det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet.

Bättre och moderniserade skatteregler för skog

Regeringen föreslår förändringar i skattereglerna för skogsbruk med målet att göra dem mer gynnsamma och anpassade till både naturvård och EU-rätten.

Förslagen innebär bland annat förbättrade villkor för ersättning vid naturvårdsinsatser, införandet av ett nytt naturvårdskonto, en ny ersättningsfond med längre tidsfrist, samt slopad skatt på ränta från skogskonton. Reglerna ska också anpassas så att de kan tillämpas för ägande inom hela EES-området. Syftet är att förenkla, modernisera och göra systemet mer rättvist och konkurrenskraftigt.

Ny ersättningsfond för naturvårdsmark – tioårig tidsfrist

När en näringsidkare får ersättning för byggnader, inventarier eller mark som skadats genom brand eller annan olyckshändelse kan näringsidkaren nyttja reglerna om ersättningsfond vilket hindrar orimliga skattekonsekvenser. Då tas ersättningen upp i samband med att en ny tillgång införskaffas och skrivs av.

Om näringsidkaren får intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål har ägaren enligt dagens regler normalt 3 år på sig att hitta ersättningsmark – annars ska ersättningen tas upp till beskattning, med ett tillägg om 30%.

Att hitta ny mark kan dock inte jämföras med att köpa en ny tillgång av mer normal karaktär. Därför föreslås att en ny ersättningsfond – för naturvårdsmark – med en längre tidsfrist, 10 år, ska införas när det gäller naturvårdsmark.

Den nya ersättningsfonden för naturvårdsmark ska endast gälla intrångsersättning och löseskilling där det övervägande skälet till ersättningen är naturvård.

Naturvårdskonto

När en skogsägare får skogsintäkter kan ägaren sätta av pengar på ett skogskonto. Avsättningen beräknas utifrån intäkterna och får göras vid t ex virkesförsäljning, avverkningsuppdrag eller försäkringsersättning.

Detta gäller dock inte vid ersättning för naturvårdsavtal. Enligt Bokfäringsnämnden ska intäkten då redovisas enligt god redovisningssed, det vill säga när ersättningen mottas.

Med tanke på att naturvårdsavtalen blir skattemässigt missgynnade föreslås införandet av ett nytt slags konto – naturvårdskontot. Reglerna för naturvårdskontot ska likna de regler som gäller för skogskonto och göra det möjligt att periodisera intäkten över tid.

Avdraget ska få göras med högst 90% av ersättningen enligt ett naturvårdsavtal, men får inte leda till underskott. Avdrag får bara göras om avdragsbeloppet är minst 5 000 kr för skogskonto, och minst 50 000 kr för skogsskadekonto.

Skattefri ränta på skogskonto

Vid avsättning till skogskonto betalar normalt banken ut en ränta beräknad på medel som finns på kontot. Räntan beskattas därefter med en fast skatt om 15%. Räntan som infördes 1990 skulle ha utgjort en räntefri skattekredit och därmed ansågs det lämpligt att beskatta avsättningen vid tidpunkten.

Nu anser man däremot att räntan är både onödigt betungande och att den kräver en hel del administration, bland annat för bankerna. Att beskatta räntan anses inte längre motiverat, särskilt med tanke på att liknande avsättning – som periodiseringsfond och expansionsfond – inte omfattas av någon skatt på avkastningen. Därtill har marginalskatterna för enskilda näringsidkare stadig sjunkit sedan införandet, vilket innebär att den skattekredit som räntan tidigare kompenserade för inte längre har samma betydelse.

Därför föreslås att lagen (om skatt på ränta på skogskontomedel) helt ska upphöra. Genom att ta bort skatten på räntan vill man i stället skapa bättre förutsättningar för skogsägare att jämna ut inkomster över tid och på så sätt minska effekten av progressiv beskattning under år med höga intäkter.

Anpassningar till EU-rätten

Nya regler föreslås också för att inte de svenska skattereglerna för skog – både nya och gamla – ska strida mot EU:s regler om fri rörlighet.

Idag kan bara skogsavdrag göras om fastigheten finns i Sverige. Detta har kritiserats av Skatteverket med anledning av att det kan strida mot EU-regler. Enligt förslaget ska skogsavdrag kunna göras även för fastigheter utanför Sverige, men inom EES.

Dessutom ska skogskonton kunna tillhandahållas av utländska banker eller kreditinstitut, till skillnad från dagens regler som endast gäller för svenska sådana.

För att inte reglerna ska bidra till minskad svensk inkomstbeskattning föreslås bland annat utökade kontrolluppgifter samt en omedelbar återföring om ägaren inte längre skulle vara obegränsat skattskyldig inom EES.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 april 2026.

Finansdepartementets promemoria, Fi2025/01066