Inhyrning av utländsk arbetskraft

Vad ska man tänka på vid inhyrning?

Det finns flera frågor att ta ställning till när ett svenskt företag hyr in arbetskraft från utlandet. Några av dessa, som ni kan läsa mer om i denna artikel, är följande:

Hyrs arbetskraften in från ett utländskt företag eller blir personerna som kommer hit anställda av ett svenskt företag?

• Måste en anmälan om utstationering ske till Arbetsmiljöverket?
• Kommer det utländska företaget behöva registrera sig i Sverige?
• Kommer de anställda som hyrs in bli skattskyldiga i Sverige?

Svensk arbetsgivare hyr in utländsk arbetskraft

Direkt från företag – underentreprenör

När ett svenskt företag ska hyra in utländsk arbetskraft är det vanligt att det svenska företaget anlitar personal från ett utländskt företag (aktiebolag eller likvärdigt).

När det är tydligt att det utländska företaget är arbetsgivare behöver inte det svenska företaget vidta några åtgärder avseende skatteavdrag eller sociala avgifter för de anställda som hyrs in. För det utländska företaget finns däremot en skyldighet att undersöka huruvida skatteavdrag ska göras från de anställdas lön i Sverige. Se mer om det nedan under Skyldigheter för det utländska företaget.

Blir de utländska personerna anställda i ett svenskt företag ska det svenska företaget göra skatteavdrag för den utländska personen.

Innehållande av skatt på fakturan

Ett svenskt företag har en skyldighet att innehålla 30% från fakturan när de betalar för en tjänst som tillhandahållits i Sverige från ett utländskt företag som inte är godkänd för F-skatt i Sverige. Skatteavdraget redovisas som avdragen skatt till Skatteverket och betalas in såsom avdragen preliminärskatt.

Det svenska företaget redovisar skatteavdraget i arbetsgivardeklarationen för den perioden som betalningen och skatteavdraget gjordes. Eftersom det utländska bolaget inte har något svenskt registreringsnummer så fyller man i bolagets utländska organisationsnummer i ruta 224 (annan identitet). I ruta 226 fyller man i organisationsnamn.

Ett undantag är om det utländska företaget kan visa ett beslut från Skatteverket som befriar det svenska företaget från att innehålla skatt, trots att det utländska bolaget saknar F-skatt. Ett sådant undantag söks på blankett SKV 4110, Ansökan om befrielse från att göra skatteavdrag.

Ett utländskt företag som vill bli godkänd för F-skatt ansöker om det via Skatteverkets e-tjänst Registrering av utländska företag i Sverige eller på blankett SKV 4632, Skatteanmälan för utländska företag.

Hyra in utländsk enskilda näringsidkare

Om det svenska företaget hyr in en utländsk enskild näringsidkare som inte är godkänd för F-skatt i Sverige och inte har ett beslut om befrielse från skatteavdrag, ska det svenska företaget innehålla 30% av fakturabeloppet och redovisa detta som skatteavdrag i en arbetsgivardeklaration.

Om personen inte heller lämnar ett A1-intyg eller annat intyg på att denne tillhör sitt hemlands socialförsäkring, så ska det svenska företaget betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Då ses hela ersättningen som lön istället för ersättning till utländskt företag.

För att undgå detta så kan näringsidkaren antingen registrera sig för F-skatt eller att söka befrielse hos Skatteverket, blankett SKV 4110.

Skyldigheter för det utländska företaget

I Sverige finns det regler om ekonomisk arbetsgivare. Om kriterierna är uppfyllda innebär dessa regler att det utländska företaget måste registrera sig som arbetsgivare i Sverige och innehålla skatt på lönen för de anställda i Sverige.

Ett vanligt missförstånd är att det svenska företaget ska innehålla skatt och redovisa detta om kriterierna uppfylls men så är alltså inte fallet. Missförståndet kan bero på att man tittar på relationen mellan de anställda och det svenska företaget som hyr in dem när man gör bedömningen.

Reglerna om ekonomisk arbetsgivare innebär att 183-dagars regeln (som undantar de anställda från skattskyldighet i Sverige) inte blir tillämplig vid uthyrning av arbetskraft. Det gäller dock inte om uthyrningen är kortvarig.

Med kortvarig uthyrning menas arbete i Sverige som utförs under högst 15 arbetsdagar i följd men som totalt inte överstiger 45 arbetsdagar per kalenderår. Notera att det är arbetsdagar och inte vistelsedagar. Om 15 arbetsdagar i följd överskrids, ska en bedömning göras huruvida det är uthyrning. Om 45-dagarsgränsen överskrids ska man även då ta ställning till om det är fråga om uthyrning av arbetskraft, men bara för de dagar som överstiger denna gräns. Arbete som överstiger 15-dagarsgränsen ska däremot inte räknas med vid bedömningen av 45-dagarsgränsen.

Storleken på skatteavdraget beror på hur den anställde ska beskattas. Mer om detta längre ner.

Hur ska man avgöra om det är uthyrning?

Bedömningen om det handlar om uthyrning av arbetskraft ska göras utifrån frågan ”för vem utförs arbetet?”. Det handlar om att identifiera under vems ”kontroll och ledning” arbetet utförs för, t ex vem som styr de anställda, ger arbetsinstruktioner, tillhandahåller arbetsredskap, beslutar om semester, belastas av lönekostnaden mm. Förenklat kan sägas att bedömning görs utifrån vem som har ansvar och egentligen betalar för de anställda.

Den formella arbetsgivaren har ju givetvis alltid ansvar för sina anställdas arbete men vem av den formella arbetsgivaren (det utländska företaget) och uppdragsgivaren (det svenska företaget) bär ansvaret för slutprodukten? Med slutprodukt menas den produkt som den inhyrda arbetskraften bidrar till. Om det t ex är VVS-montörer som är inhyrda för att göra installationer i en nyproducerad fastighet, är slutprodukten VVS-installationen och inte hela fastigheten.

Om det svenska företaget är ansvarigt för att VVS-installationen är korrekt för hela projektet, blir de den ekonomiska arbetsgivaren. Då måste det utländska företaget registrera sig som arbetsgivare i Sverige och innehålla skatt på de anställdas löner. De anställda kommer även att behöva registrera sig för skatt i Sverige. Vilken typ av registrering (SINK/IL) kan du läsa mer om längre ner under Vad gäller för de anställda?

Anmälan om utstationering till Arbetsmiljöverket

När en arbetsgivare skickar personal för att utföra en tjänst i Sverige för en begränsad tid hos en mottagare i Sverige ska en anmälan om utstationering göras till Arbetsmiljöverket.

Med mottagare menas ett företag, organisation eller privatperson i Sverige. Vad som menas med begränsad tid är att det ska finnas ett start- och slutdatum för själva arbetet. Enskilda näringsidkare som ensamt ska utföra en tjänst är däremot undantagna från att rapportera utsändningen.

Det är arbetsgivaren som ska göra anmälan. Så i det fallet ett svenskt företag hyr in arbetskraft via ett utländskt företag ska det utländska företaget anmäla utstationeringen. Anmälan ska vara gjord senast den dagen som arbetet påbörjas i Sverige.

Observera att det råder särskilda regler gällande utstationering av vägtransporter. Se mer på Arbetsmiljöverkets hemsida (länk).

Vad gäller för de anställda?

Hur beskattas de anställda som kommer till Sverige? Ja, det kan bli tre olika typer av beskattning beroende på upplägg, dessa är:

• SINK-beskattning
• A-skatt (Inkomstskattelagen)
• Ingen beskattning alls

Hur de anställda ska beskattas styrs huvudsakligen utifrån hur länge de anställda ska arbete i Sverige.

Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta – SINK

Om den anställde kommer att vistas i Sverige 6 månader eller mindre på en löpande 12-månaders period kan han eller hon ansöka om att bli beskattad enligt SINK. Då behöver den anställde inte lämna någon inkomstdeklaration och betalar bara skatt med 25% av sina arbetsinkomster som tjänats in i Sverige. Några avdrag såsom för dubbel bosättning mm kan då inte göras.

SINK blir även aktuellt i de situationer där man bedömer att det är uthyrning av arbetskraft i Sverige och det utländska företaget ska göra skatteavdrag på de anställdas löner. Då kan den anställde ansöka om SINK så när arbetsgivaren drar skatt (för arbetet i Sverige) behöver de endast dra 25%. Saknas ett SINK-beslut för en anställd ska arbetsgivaren istället dra 30% skatt på lönen.

A-skatt – inkomstskattelagen

Om den anställde kommer att vistas i Sverige längre tid än 6 månader under en rullande 12 månaders period eller om den anställde av någon annan anledning har anknytning till Sverige (exempelvis för att han eller hon tidigare bott här) ska arbetsgivaren dra ”vanlig A-skatt” enligt skattetabell. Den anställde ska då deklarera inkomsten året efter på en inkomstdeklaration och kan då göra avdrag för eventuella resor till och från arbetet, dubbel bosättning mm.

Ingen beskattning alls

Om 183-dagars regeln är tillämplig så ska den anställde inte beskattas i Sverige, dock med undantag för om situationen med ekonomisk arbetsgivarbegreppet är tillämplig.

Om man vid uthyrningen gjort bedömningen att det inte rör sig om uthyrning av arbetskraft till Sverige (t ex om man inte överstiger 45 arbetsdagar per kalenderår) behöver ingen skatt redovisas i Sverige för de anställda.