Nekades stöd vid korttidsarbete
på grund av oregelbundna löneutbetalningar

Avslog ansökan om stöd för korttidsarbete

Olov var ensam ägare och enda anställd i ett konsultbolag. I spåren av coronapandemin ansökte bolaget om preliminärt stöd för korttidsarbete från och med april 2020. Tillväxtverket avslog dock ansökan med motiveringen att bolaget inte hade betalat några arbetsgivaravgifter för aktuell jämförelsemånad. Enligt lagen om stöd vid korttidsarbete är jämförelsemånaden tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutar om ett godkännande. I detta fall var jämförelsemånaden januari 2020.

Bolaget överklagade beslutet. Enligt bolaget stämde det att arbetsgivaravgifter inte hade betalats in aktuell jämförelsemånad, men bolaget hade en anställd. Löneuttagen i bolaget skedde dock oregelbundet. Oftast betalades det ut en dubbel lön i förskott men med en lön på 35 000 kr i månaden fördelat på perioden mars 2019–mars 2020. Olov var ensam anställd och hade arbetat heltid 40 timmar i veckan. Det kunde enligt bolaget inte vara rimligt att ensamföretagare, som tar ut månadslön med två månader i taget, inte skulle få ta del av stödet.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten konstaterade att förutsättningen för att beviljas stöd för korttidsarbete är att arbetstagaren ska ha varit anställd hos bolaget under jämförelsemånaden och att bolaget (arbetsgivaren) ska vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde under stödmånaden. Därutöver måste den anställdes ordinarie lön kunna fastställas. Med ordinarie lön menas den regelmässigt utgående kontanta lön som den anställde skulle ha haft under stödmånaden. Enligt förvaltningsrätten kan man utläsa av förarbetena till lagen att den regelmässigt utgående lönen är begränsad till den faktiska ersättningen som ingår i den månadsvisa lönen. Det betyder enligt förvaltningsrätten att lönen behöver betalas ut månadsvis för att en regelmässigt utgående lön ska föreligga.

Förvaltningsrätten ansåg i detta fall att lönen inte kunde anses vara regelmässig och den anställdes lön kunde därför inte fastställas. Bolaget uppfyllde därmed inte kravet för att beviljas preliminärt stöd vid korttidsarbete.

HFD ville att fallet prövades i kammarrätten

Bolaget överklagade domen och fick först inget prövningstillstånd av kammarrätten. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade dock prövningstillstånd till kammarrätten. Motiveringen var att det saknas vägledande avgöranden från HFD när det gäller frågan om lön måste betalas ut månadsvis för att det ska anses vara regelmässigt utgående lön. Det är därför av vikt för rättstillämpningen att frågan prövas i högre rätt.

Kammarrätten beviljade inte stödet

Bolaget anförde i kammarrätten att de ville återförvisa målet till Tillväxtverket och menade att bolaget istället kunde ansöka om stöd redan från 16 mars 2020 (då de utökade reglerna korttidsarbete började gälla, se 20:136). I så fall skulle jämförelsemånaden bli december 2019, och då hade bolaget betalat in arbetsgivaravgifter.

Enligt kammarratättens uppfattning fanns det dock ingen anledning att återförvisa målet till Tillväxtverket.

Kammarrättens uppfattning var att en förutsättning för stöd vid korttidsarbete är att lön betalas ut regelbundet. I detta fall hade bolaget betalat ut lön i oregelbundna intervaller. Det har i målet framkommit att lön eller arbetsgivaravgifter inte har betalats ut under jämförelsemånaden. Bolaget kunde därför inte beviljas stöd vid korttidsarbete för den aktuella perioden.

Kammarrätten i Stockholm 2289-21