Ersättning för karens och sjuklönekostnader

Riksdagen har beslutat om att anställda ska kompenseras för ett karensavdrag som arbetsgivaren gjort. Riksdagen har även beslutat att staten tar över hela sjuklöneansvaret för arbetsgivare samt att kravet på läkarintyg vid sjukdom tas bort.

Ersättning för sjuklönekostnader

Arbetsgivare ska ersättas fullt ut för sina sjuklönekostnader för april och maj 2020. Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter.

Ersättning för sjuklönekostnader ska hanteras inom det befintliga systemet – ersättning för höga sjuklönekostnader – vilket innebär att arbetsgivaren rapporterar sjuklönen i arbetsgivardeklarationen (precis som vanligt).

Karensavdrag för anställda

För att kompensera för karensavdrag som arbetsgivaren har gjort, ska den anställde efter ansökan till Försäkringskassan få sjukpenning för en dag.

Den anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek. Detta träder ikraft den 7 april och kommer att gälla retroaktivt från och med den 11 mars. Försäkringskassan kommer att öppna en e-tjänst den 7 april där ansökan görs.

Karens och sjukpenning för näringsidkare

Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag har som huvudregel 7 dagars karens, men 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens finns också som alternativ (se Egenavgifter i Faktabanken).

Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag ska enligt de nya reglerna få sjukpenning för sjukperiodens första 14 dagar oavsett val av antal karensdagar. Sjukpenningen ska vara 804 kr/dag. Ansökan måste göras hos Försäkringskassan. Schablonbeloppet motsvarar det högsta belopp som man kan få i sjukpenning. Och det får alltså alla som har ”inkomst av annat förvärvsarbete”, dvs näringsverksamhet.

Läkarintyg och sjuklön

Riksdagen har beslutat att kravet på läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden tas bort från och med 13 mars 2020.

Det innebär att en anställd inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden.

Regeringen har rätt att bestämma när regelverket ska upphöra att gälla och de tidigare bestämmelserna om intyg åter träda i kraft.

Försäkringskassan har tidigare beslutat att i nuvarande situation inte kräva läkarintyg till och med dag 21, detta för att minska trycket på Försäkringskassans handläggning. Det innebär att den som är sjuk inte behöver lämna ett läkarintyg de första tre veckorna.

Läkarintyg och näringsidkare

Motsvarande undantag från krav på läkarintyg som har införts för anställda (se ovan), ska även gälla de som inte omfattas av sjuklön utan i stället får sjukpenning. Det gäller timanställda, egenföretagare och arbetslösa.

Skyldigheten att styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom genom läkarintyg – även för denna grupp – ska gälla först från och med den 14:e dagen efter sjukperiodens första dag. Dessutom har Försäkringskassan själva beslutat att läkarintyg ska lämnas först vid 22:a dagen i sjukperioden, detta för att minska trycket på Försäkringskassans handläggning.

Regeringens prop. 2019/20:132, Finansutskottets betänkande 2019/20:FiU51