Nekades avdrag för utrangering

Vid rivningen av en byggnad hade bolaget lämnat kvar en del av den bärande konstruktionen. Bolaget fick därför inte rätt till utrangeringsavdrag, varken helt eller delvist, eftersom rivningen inte var definitiv.

Bakgrund

Under 2012 rev ett fastighetsbolag en byggnad på en av sina fastigheter. Byggnaden bestod av olika husdelar och rivningen avslutades 2013. I deklarationen för inkomståret 2013 begärde bolaget ett utrangeringsavdrag med drygt 550 miljoner kr, vilket motsvarade den del av anskaffningsvärdet på byggnaden som inte hade dragits av tidigare.

Byggnaden hade dock inte rivits helt utan en del bärande konstruktioner hade lämnats kvar för att kunna användas till återuppbyggnaden. De kvarvarande byggnadsstommarna var dock inte tillräckliga för den nya byggnaden utan behövde, tillsammans med grunden, kompletteras och förstärkas.

Överklagade beslutet

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut.

Bolaget ansåg att byggnaden helt saknade värde efter rivningen eftersom de stommar som lämnats kvar hade varit odugliga och krävde en sådan omfattande förstärkning att den slutliga kostnaden översteg vad det skulle ha kostat att uppföra helt nya stommar.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten delade dock Skatteverkets bedömning att byggnaden inte kunde betraktas som helt utrangerad. Det spelade ingen roll för bedömningen att det i efterhand visade sig att det varit mer ekonomiskt fördelaktigt om byggnaden hade rivits helt. Fullt avdrag kunde därför inte bifallas.

Frågan var då om ett utrangeringsavdrag kunde medges för de delar som faktiskt rivits.

Asymmetriska regler?

Om Skatteverket har rätt i sin tolkning att inget avdrag för utrangering kan medges fungerar inkomstskattereglerna enligt förvaltningsrätten asymmetriskt. Byggnadens anskaffningsvärde ökar om tillbyggnader görs och därmed avskrivningsunderlaget. Samtidigt medför en rivning av en del av en byggnad inget utrangeringsavdrag med motsvarande minskning av avskrivningsunderlaget. Det skulle kunna medföra att skattelagstiftningen har en styrande effekt i valet mellan att behålla eller riva funktionsdugliga delar av en byggnad. Samtidigt kan det vara så att det skulle kunna uppkomma fördelnings- eller proportioneringsproblem om utrangeringsavdrag kan medges för en del av en byggnad.

Förvaltningsrätten kunde dock varken av förarbeten eller av rättspraxis entydigt se att ett utrangeringsavdrag endast ska medges när en byggnad rivs i sin helhet, och inte om bara delar av den rivs. Men även om en viss oklarhet råder ansåg förvaltningsrätten ändå att bolagets överklagande skulle avslås.

Skatteverkets beslut fastställdes

Domen överklagades till kammarrätten som dock ansåg att varken ordalydelsen i lagtexten eller lagstiftningens systematik medgav att ett utrangeringsavdrag kan göras för en del av en byggnad. Mot bakgrund av detta avslog kammarrätten överklagandet och därmed fastställdes Skatteverkets beslut.

Domen är överklagad till Högsta förvaltningsdomstolen (4044-19).

Kammarrätten i Stockholm 8143-18