Direkt beskattning av uppskjuten lön
Den avtalade lönen var för hög om föreningen ville ha bidrag från Arbetsförmedlingen. Detta löstes genom att överskjutande lön skuldfördes och inte betalades ut. Kammarrätten fann dock att lönen var disponibel, och därför skulle beskattas och ligga till grund för arbetsgivaravgifter.
Förening ville kombinera bidrag med hög lön
En ekonomisk förening skulle anställa och fick därför ett bidrag från Arbetsförmedlingen (AF). Bidraget innebar att den anställde inte kunde få den lön som man hade kommit överens om i anställningsavtalet då denna lön var för hög enligt bidragsreglerna.
För inkomståren 2011 – 2015 erhöll därför den anställde lön på en sådan nivå att föreningen inte skulle förlora bidraget från AF. För överskjutande belopp (inklusive arbetsgivaravgifter) gjorde man avsättningar för, i syfte att säkerställa att föreningen kunde betala ut lönen vid ett senare tillfälle. Denna del av lönen skulle sedan utbetalas vid en senare tidpunkt, dock senast under år 2020.
Skatteverket ansåg att lönen var disponibel
Skatteverket ansåg att det inte fanns något som begränsade den anställdes rätt att begära utbetalning av lönen. Att den inte begärts utbetald, måste betraktas som att man frivilligt avstått sin rätt till utbetalning av lönen. Då den anställde kunnat disponera hela sin lön under de aktuella åren, ansåg Skatteverket att den även skulle ha beskattats under respektive år, och att den skulle ha legat till grund för föreningens inbetalning av arbetsgivaravgifter.
Frågan hamnade för avgörande i kammarrätten.
Kammarrätten gav Skatteverket rätt
Enligt kammarrätten fanns det inget i avtalet som reglerade att den avsatta lönen skulle betalas ut vid ett visst tillfälle eller tidigast vid ett visst datum. Den anställde var alltså inte bunden att låta den outbetalda lönen vara kvar hos arbetsgivaren till ett visst angivet datum. Den anställde kunde enligt anställningsavtalet själv bestämma om lönen skulle betalas ut eller inte, varför lönen också skulle beskattas de år då lönefordran uppstod.
Detta innebar att under åren 2011–2015 skulle den anställde beskattas för ytterligare ca 825 000 kr samt betala skattetillägg med 20% av den skatt som belöpt på den lönen.
Föreningen – arbetsgivaren – tvingades för dessa år betala ytterligare ca 260 000 kr i arbetsgivaravgifter samt ca 13 000 kr i skattetillägg.
Domarna har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen (1493-19) som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.
Kammarrätten i Stockholm, 1009-18, 1011--1014-18, 1021--1025-18