Karensdag blir karensavdrag
Regeringen föreslår att systemet med karensdag ersätts med ett karensavdrag.
Karensdag – från flera dagar till någon timme
Karensdagen var när den infördes tänkt att vara en arbetsdag lång. Men med dagens regler kan den bli allt från flera dagar till bara någon timme. Den blir i princip alltid kortare än en dag för en anställd som blir sjuk under arbetsdagen. Då räknas karensen på den tid som återstår av arbetsdagen, och den anställde får sjuklön nästa dag om han fortfarande är sjuk.
Niklas har 4 800 kr i veckolön, en normalarbetstid på 40 timmar i veckan. Han insjuknar på arbetet och avviker kl 16.00. Hans arbetsdag slutar kl 17.00, vilket innebär att hans ”karensdag” blir löneavdrag för en timme, 120 kr (4 800 kr/40 timmar).
Det finns också fall där man arbetar mycket under en koncentrerad tid, eller har många olika arbetsgivare, då dagens system innebär att karensdagen slår mycket hårt.
Erica har tre olika arbetsgivare. Hon är sjuk tisdag, onsdag och torsdag. Eftersom hon skulle ha arbetat en dag var hos sina arbetsgivare innebär systemet med karensdag att hon drabbas av tre karensdagar.
Detta var inte meningen med systemet, och regeringen vill därför ersätta reglerna om karensdag med ett karensavdrag.
Karensavdrag
Under de första 14 dagarna av en sjukperiod har en anställd rätt att få sjuklön av sin arbetsgivare. Sjuklönen utgör 80 procent av den lön samt anställningsförmåner som den anställde skulle ha fått om han inte blivit sjuk. Den första dagen i sjukperioden är enligt dagens regler karensdag och någon sjuklön betalas då inte ut.
Förslaget om ett karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20 procent av den sjuklön som skulle belöpa på en genomsnittlig veckoinkomst. Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.
Niklas fick i exemplet ovan endast en timmes ”karensdag”. Om hans genomsnittliga veckoinkomst är 4 800 kr blir karensavdraget 768 kr (20% x 80% x 4 800 kr).
Syftet med införandet av ett karensavdrag är i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.
Observera att karensavdraget ska göras från sjuklönen. Karensavdraget kommer aldrig att kunna bli större än den sjuklön som skulle betalas ut för sjuklöneperioden.
Niklas beräknade karensavdrag blev i exemplet ovan 768 kr (20% x 80% x 4 800 kr). Om Niklas tillfrisknar och är tillbaka till arbetet redan nästa dag blir den beräknade sjuklönen 80% x 120 kr = 96 kr. Karensavdraget blir då endast 96 kr (eftersom det inte får bli högre än sjuklönen).
Karensavdrag vid återinsjuknande
Om den anställde återinsjuknar inom fem dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden. Om ett fullt karensavdrag inte kunde göras från sjuklönen i den tidigare perioden ska karensavdrag göras från sjuklön i den nya perioden till dess ett helt karensavdrag har gjorts.
Efter tre dagar blir Niklas i exemplet ovan sjuk igen och blir hemma i sjuksängen en längre period. Eftersom Niklas återinsjuknat inom fem dagar ska den nya sjuklöneperioden läggas ihop med den tidigare och ytterligare karensavdrag ska därmed göras med det belopp som inte kunde göras i den förra perioden, dvs 768 – 96 = 672 kr.
Max tio karensavdrag per tolvmånadersperiod
Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Som ett (1) tillfälle räknas även karensavdrag som gjorts i två olika sjuklöneperioder vid återinsjuknande inom fem dagar (då fullt karensavdrag inte kunnat göras i den första perioden, se ovan).
Egenföretagare
Egenföretagare som endast har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet) berörs inte av de föreslagna regeländringarna (i deras egenskap av egenföretagare). För dessa kommer systemet med karensdagar att fortsätta gälla (se Sjukförsäkringsavgift och karensdagar i Faktabanken).
Ikraftträdande
Bestämmelserna föreslås träda i kraft 1 januari 2019. För sjukperioder som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser tillämpas.
Regeringens prop. 2017/18:96