Entreprenörsansvar för löner

Högtryck i problembransch

Det byggs rekordmycket i Sverige och bygg- och anläggningsbranschen går för högtryck. Samtidigt är det en bransch som brottas med stora utmaningar när det gäller fusk och rent kriminell verksamhet. Därför vill regeringen införa ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen. Förslaget förväntas ha en preventiv effekt och göra det svårare för oseriösa aktörer att verka genom noggrannare kontroller av vilka underentreprenörer som släpps in på svenska byggarbetsplatser.

Entreprenörsansvar

Regeringens förslag om entreprenörsansvar innebär att en anställd i bygg- och anläggningsbranschen som inte får lön från sin arbetsgivare ska kunna få betalt av det företag som anlitat den anställdes arbetsgivare.

Om inte heller det företag som anlitat den anställdes arbetsgivare betalar den anställdes lön, så kan den anställde (i andra hand) vända sig till huvudentreprenören som då tvingas ta över ansvaret för lönefordringen.

Områden för entreprenörsansvar

Entreprenörsansvaret ska gälla inom bygg- och anläggningsverksamhet där byggnader eller anläggningar uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs.

Entreprenadansvaret ska vara strikt och det ska alltså inte vara möjligt för uppdragsgivaren eller huvudentreprenören att undgå ansvar även om denne har vidtagit rimliga kontrollåtgärder.

Anställds rätt till information

För att den anställde (eller facket) ska veta vem de ska vända sig till för att gå vidare med sitt krav på lön, ska arbetsgivare, uppdragsgivare och huvudentreprenör därför vara skyldiga att lämna information om övriga aktörer som omfattas av informationsskyldigheten. Det gäller då information om namn, kontaktuppgifter, organisationsnummer (personnummer, samordningsnummer eller motsvarande uppgifter).

Utstationerade

Entreprenörsansvaret ska också gälla när en utstationerad anställd inte får lön för arbete som utförts under utstationeringen i Sverige.

Dispositivt via kollektivavtal

Den anställdes rättigheter enligt denna lag kan inte begränsas genom ett avtal mellan den anställde och arbetsgivaren.

Däremot kan centralt slutna kollektivavtal som reglerar ansvaret för anställdas lönefordringar i entreprenadkedjor, innebära att lagen inte gäller för dessa uppdragsgivare eller huvudentreprenörer.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 augusti 2018. Entreprenörsansvar för lönefordringar ska inte tillämpas på fordringar till följd av entreprenadavtal som den ursprungliga beställaren av entreprenaden har ingått före ikraftträdandet.

Lagrådsremiss: ”Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen”