Personalliggare i fler branscher

Personalliggare i fler branscher

Systemet med personalliggare infördes 2007 för restaurang- och frisörverksamhet och 2013 för tvätteribranschen. 1 januari 2016 kom även byggverksamhet att omfattas av systemet med personalliggare.

Regeringen vill nu att personalliggare ska införas i ytterligare tre branscher där man anser att systemet har störst potential att motverka svartarbete. Det är:

• fordonsserviceverksamhet
• livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet
• kropps- och skönhetsvård (frisörverksamhet omfattas dock redan idag av systemet).

Fordonsserviceverksamhet

Med fordonsserviceverksamhet menas underhåll och reparationer på motorfordon (personbilar, lastbilar och bussar), motorcyklar och mopeder.

Exempel på arbeten som är fordonsserviceverksamhet är reparationer, lackering, glasarbeten, tvätt, rekonditionering, hjulskifte och däckservice.

Är det osäkert om en verksamhet omfattas, så bör SNI-koder kunna användas som vägledning. I detta fall handlar det om SNI-koderna 45.201 – 45.204.

Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet

Livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak. Med partihandel menas vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av varor i samband med sådan verksamhet

Om det i verksamheten förekommer enklare bearbetning (t ex styckning av köttprodukter) och förpackning, så bör även denna verksamhet ses som en del av grossistverksamheten.

Begreppet vidareförsäljning innebär att producenter och liknande (bönder, slaktare, fiskare, bärplockare och livsmedelstillverkare) inte omfattas av kravet på personalliggare.

Här kan SNI-koderna 46.210 och 46.310–46.390 ge vägledning om vilka som omfattas av krav på personalliggare.

Kropps- och skönhetsvård

Kropps- och skönhetsvårdsverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte sådant som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, kirurgiska ingrepp, injektionsbehandlingar och medicinsk betingad fotvård.

Här omfattas även frisörer – som redan idag omfattas av kravet på personalliggare – varför frisörverksamhet som eget begrepp tas bort ur skatteförfarandelagen.

Exempel på verksamheter som omfattas är: hårvård (t ex frisör, hårstyling, ögonfransförlängning och rakning), ansiktsbehandlingar, kroppsmålning, benvaxning, hudvård, manikyr, pedikyr, massage, makeup, tandblekning, tatuering, piercing, solarier och solsprayning, massageterapi, bastu och spaanläggningar, osteopati, röstpedagog, bantningsrådgivning, floating, ljusterapi, rosenterapi, healing, astrologi, drömtydning och telepati och därmed jämförbara verksamheter.

”Vanlig” massage som ges av t ex en legitimerad naprapat och tandblekning som utförs av tandläkare/tandhygienister är behandlingar som omfattas av krav på personalliggare. Dock finns en generell regel som innebär att den del som omfattas av krav på personalliggare ska vara mer än ca 25% av den totala verksamheten för att omfattas av kravet. Enligt regeringen är det därför sannolikt att mycket få tandläkare och tandhygienister kommer att beröras av förslaget.

Ägare och närstående

Enligt dagens regler behöver inte enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag/fåmanshandelsbolag, dennes make och barn under 16 år registrera sig i personalliggaren. Detta undantag gäller dock inte byggbranschen.

Dessa regler vill regeringen ändra så att om man måste föra personalliggare pga att även andra personer är verksamma i näringsverksamheten, så ska även personerna ovan registreras i personalliggaren. Men om inga andra än näringsidkaren/företagsledaren/make och barn under 16 år (enligt ovan) arbetar i verksamheten, så behöver man även fortsättningsvis inte föra personalliggare.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli 2018.

Regeringens prop 2017/18:82