Vägrade övertid – grund för uppsägning

Bakgrund

Olle var tillsvidareanställd i ett medelstort företag som sålde och tillverkade komponenter till fordonsindustrin. Företaget skulle ställa om sin produktion, vilket medförde att det fanns ett behov av övertidsarbete under två helger för att kunna leverera sina produkter i tid.

Olle ville dock inte arbeta övertid men då förklarade hans närmaste chef att Olle enligt kollektivavtalet var skyldig att vid behov utföra övertidsarbete, såvida det inte fanns bärande skäl för att slippa. Olle förklarade att han inte kunde arbeta med hänvisning till personliga skäl.

Vid ett möte dagen därpå, då även personalchefen och den fackliga klubbordföranden var med, angav Olle att han inte ville arbeta övertid eftersom hans frus mormor gått bort ett par veckor tidigare och att det var vid denna tid på året som han ett par år tidigare hade förlorat sin son.

Personalchefen gjorde dock bedömningen att det inte fanns bärande skäl för att slippa arbeta övertid, och inte heller klubbordföranden invände mot att Olle beordrades att arbeta övertid.

Senare samma dag fick Olle en skriftlig varning.

Även nästa helg vägrade Olle att arbeta övertid. Han hänvisade även nu till personliga skäl utan att berätta vilka dessa skäl var.

Ett nytt möte hölls på fredagen då Olle beordrades att arbeta övertid. Olle vägrade och i samband med mötet blev han avskedad från sin anställning.

Tvisten hamnade i AD

Avskedandet ledde till att det uppstod en tvist mellan företaget och Olles fackliga organisation. Tvisten som avgjordes i Arbetsdomstolen (AD) gällde om det funnits grund för avskedande eller uppsägning då Olle hade motsatt sig att arbeta övertid de två helgerna.

Skyldighet att arbeta övertid

Enligt AD var de skäl som Olle hade åberopat inte sådana bärande skäl för att befria honom från att utföra det beordrade arbetet.

AD:s slutsats var att Olle enligt kollektivavtalet var skyldig att utföra det övertidsarbete som han hade beordrats till.

Avskedande eller saklig grund för uppsägning?

Enligt AD har en anställd som vägrar utföra sitt arbete i princip allvarligt åsidosatt sina förpliktelser. Vid bedömningen om det finns skäl att avskeda eller om det finns saklig grund för uppsägning måste man beakta omständigheterna i det enskilda fallet.

Om den anställdes ovilja avser att utföra ett visst bestämt arbete har detta ibland ansetts vara saklig grund för uppsägning (AD 1978 nr 6). Är det istället fråga om en allmän vägran att arbeta anses det föreligga laga grund för avskedande (AD 1978 nr 117).

Mot bakgrund av vad som kommit fram i målet ansåg AD att det fanns saklig grund för uppsägning. Olles arbetsvägran hade dock bara bestått i att han vägrat arbeta övertid under helger. Olle hade inte visat en sådan allmän ovilja att utföra arbete att han grovt åsidosatt sina åligganden. AD:s slutsats var därmed att det funnits saklig grund för uppsägning, men inte laga skäl för avskedande.

Skadestånd

Eftersom det enligt domen inte var rätt att avskeda Olle men att det fanns saklig grund för uppsägning resulterade det i att företaget skulle betala ett ekonomiskt skadestånd till Olle som motsvarade sex månadslöner samt ett allmänt skadestånd med 50 000 kr. Företaget fick även betala sina rättegångskostnader.

AD 49/17