Självständig verksamhet i konsultföretag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där kravet på självständig näringsverksamhet är uppfyllt om delägaren i ett konsultföretag anställer ytterligare minst 10 personer.

Kapitalandelskravet

Från och med 2014 gäller ett kapitalandelskrav som innebär att lönebaserat utdelningsutrymme bara får beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. För stora fåmansföretag med många delägare innebär de nya reglerna att många delägare inte kan få tillgodogöra sig något lönebaserat utdelningsutrymme.

I ett fall, som nu slutligen har prövats i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), ville delägarna i ett större konsultföretag omorganisera sin verksamhet i syfte att öka sina ägarandelar för att därmed kunna utnyttja lönebaserat utdelningsutrymme.

Delägarna arbetar i egna ägarbolag

Koncernen i konsultbranschen (Y AB) ägdes direkt eller indirekt av fysiska personer som var verksamma inom Y AB. Ingen av delägarna hade en andel som var större än 2%. Tanken med omorganisationen var att samtliga delägare i Y AB skulle vara anställda i egna ägarbolag. Tjänsterna som utfördes i ägarbolagen skulle bara vara för Y AB:s räkning. Ägarbolagen skulle fakturera Y AB för sina tjänster som i sin tur skulle fakturera kunderna.

Det arbete som konsulten i ägarbolaget utförde skulle antingen ske ute hos kunden eller i Y AB:s lokaler. Y AB skulle teckna de ansvarsförsäkringar som behövdes i verksamheten och även sköta marknadsföringen och verka som ansiktet utåt mot marknaden.

Anställda utöver delägaren

Ett alternativ till att delägaren skulle vara ensam anställd i bolaget skulle vara att ägarbolaget anställer flera personer. Dessa anställda, som enbart skulle arbeta med kunduppdragen i ägarbolaget, skulle i huvudsak rekryteras från Y AB.

I detta fall skulle Y AB vara ett servicebolag mot marknaden med ett hundratal anställda som skulle arbeta med administrativa uppgifter.

En förutsättning för omorganisationen var att ersättningen från Y AB inte skulle bli beskattad som lön eller utdelning. Frågan ställdes därför till Skatterättsnämnden (SRN) om ägarbolagen skulle anses bedriva en självständig näringsverksamhet. Om så inte var fallet var följdfrågan om svaret skulle förändras om det förutom delägaren skulle finnas ytterligare minst tio personer anställda i ägarbolaget.

Självständig näringsverksamhet med anställda

Enligt SRN:s bedömning kunde ersättningen som ägarbolagen skulle få från Y AB inte ses som en inkomst i en självständig näringsverksamhet.

Däremot gjorde SRN en annorlunda bedömning när det gällde alternativet att ägarbolaget förutom ägaren till bolaget skulle ha ytterligare minst 10 personer anställda. Ägarbolaget skulle då ta ytterligare risker genom att ha flera anställda. Förutom affärsrisken att inte få full betalning från kunderna skulle det även tas hänsyn till de risker som följer av arbetsgivaransvaret.

Dessa förhållanden ledde, enligt SRN, till att den ersättning som ägarbolaget skulle få från Y AB skulle betraktas som en inkomst i ägarbolagets självständigt bedrivna näringsverksamhet.

Skatteverket överklagade

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och ansåg att det inte var fråga om en självständigt bedriven näringsverksamhet även om bolaget anställde ytterligare 10 personer.

HFD fastställde förhandsbeskedet

HFD fastställde dock förhandsbeskedet. Mot bakgrund av att i stort sett samtliga anställda i Y AB skulle vara anställda i något av ägarbolagen skulle det i ett bolag röra sig om minst tio anställningar på heltid, eller i det närmaste heltid. Ersättningen som ägarbolagen skulle erhålla skulle täcka såväl delägarens som de anställdas arbeten. HFD ansåg att verksamheten i bolagen inte i allt väsentligt byggde på ägarnas personliga arbetsinsatser och därmed saknades det anledning att beskatta delägarna för ersättningen.

Högsta förvaltningsdomstolen 3826-16

Kommentar:

Regeringen har i ett utkast till lagrådsremiss föreslagit att kapitalandelskravet (4%) ändras så att även andelsägare som äger andelar som motsvarar mindre än 4% av kapitalet kan få utnyttja en begränsad del av det lönebaserade utrymmet.