Höjd bostadsförmån efter nedtrappning av verksamhet

När verksamheten trappades ner höjdes värdet på bostadsförmånen utifrån dispositionsrätten och inte efter det faktiska utnyttjandet.

Kontor och bostad i samma fastighet

Olle hade ett aktiebolag där han drev sin advokatfirma. Bolaget förvärvade 1995 en fastighet som dels användes till privat boende och dels som kontor i advokatverksamheten.

För att vara på säkra sidan kontaktade Olle Skatteverket för att göra en överenskommelse om hur mycket av fastighetens yta som skulle vara hänförlig till privatbostaden och förmånsbeskattas. Skatteverket kom fram till att av fastighetens totala boyta på 189 kvm skulle bostadsförmånen beräknas utifrån 147 kvm.

Förmånsvärdet höjdes

Detta förhållande fortsatte att gälla till 2017 då Skatteverket beslöt att höja förmånsvärdet för fri bostad och beräknade det utifrån 178 kvm. Orsaken till det högre förmånsvärdet var att Olles advokatverksamhet successivt hade trappats av. Bolaget hade inte längre några inkomster av näringsverksamhet och hade även avregistrerat sig för moms.

Olle överklagade beslutet och menade att trots att advokatverksamheten hade trappats ned och inte genererade några inkomster bedrev han fortfarande en viss verksamhet och disponerade samma yta i bostaden som tidigare. Den verksamhet han fortfarande drev i kontorsutrymmet var en viss värdepappersförvaltning, korrespondens med banker och Skatteverket samt att han höll med arkiv.

Förmånen beräknas utifrån dispositionsrätten

I sin bedömning hänvisade dock förvaltningsrätten till tidigare rättspraxis, vilket innebär att bostadsförmånsvärdet ska beräknas utifrån dispositionsrätten och inte efter det faktiska utnyttjandet. Det spelade ingen roll att Olle hade uppgivit att han inte utnyttjat de tidigare kontorsutrymmena privat. Även om han i viss mån hade behov av att utföra kontorsarbete påverkade det inte bedömningen eftersom Olle inte hade kunnat göra det sannolikt att det arbetet var av sådan omfattning att det inskränkte dispositionsrätten. Olles dispositionsrätt var dock till en viss del begränsad. Precis som Skatteverket ansåg förvaltningsrätten att bolaget skulle anses disponera 11 kvm av den totala bostadsytan till arkiv. Därmed skulle 178 kvm av fastighetens totala yta på 189 kvm förmånsbeskattas.

Kammarrätten höll med

Olle överklagade domen till kammarrätten som dock gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten.

Kammarrätten i Stockholm 979-980-18