Fakturerings- och påminnelseavgifter mm

Faktureringsavgifter

Säljaren har bara rätt att ta ut faktureringsavgift om köpare och säljare kommit överens (avtalat) om detta. Ibland kallas avgiften för något annat än faktureringsavgift, t ex expeditionsavgift eller hanteringskostnad. Kärt barn har många namn, men reglerna är desamma oavsett vad avgiften kallas.

De flesta betalar faktureringsavgifterna utan att protestera, så det är oftast lönsamt för en säljare att lägga på en avgift trots att det inte finns något avtal om detta. Med en faktureringsavgift på t ex 45 kr per faktura blir det ganska mycket pengar om det rör sig om många fakturor.

En observant köpare som helt enkelt stryker faktureringsavgiften, får ett praktiskt problem vid betalningen och vid bokföringen. Eftersom det beräknas moms även på faktureringsavgiften så måste både fakturabeloppet och momsbeloppet räknas om för att bli rätt. Detta lilla praktiska hinder kan göra att många köpare betalar avgiften. Det rör ju sig ändå om ganska lite pengar.

Påminnelseavgift

Det krävs också ett avtal för att säljaren ska ha rätt att ta ut påminnelseavgift. Det är t ex inte tillräckligt att bara skriva på fakturan att en påminnelseavgift kan komma att tas ut.

Om parterna har avtalat att köparen ska betala påminnelseavgift vid för sen betalning, får säljaren enligt lag ta ut högst 60kr för en skriftlig betalningspåminnelse. Säljaren får endast ta ut en påminnelseavgift per fordran.

Inkassokostnad

Betalar inte köparen i rätt tid har säljaren enligt lag rätt att ta till inkassoåtgärder och debitera högst 180 kr i inkassokostnad för ett skriftligt inkassokrav. Det krävs inget avtal för att säljaren ska ha rätt att ta ut inkassokostnad, men fordran måste naturligtvis vara förfallen. Det går alltså inte att ta till inkassoåtgärder och debitera inkassokostnad före förfallodagen.

För att kravet ska räknas som ett inkassokrav ska det vara skriftligt och innehålla följande uppgifter:

• fordringsägaren
• skulden (hur stor den är, förfallodatum och vad skulden avser)
• eventuell dröjsmålsränta och hur den är beräknad
• inkassokostnad
• information om att fordringsägaren kommer att ansöka om betalningsföreläggande eller stämning och utmätning om kunden inte betalar
• tidsfristen, dvs ett senaste betalningsdatum då skulden ska vara betald tillsammans med en information om att fordringsägaren annars kommer att gå vidare på det sätt som han beskrivit. Tidsfristen ska vara minst 8 dagar.
• information om hur kunden ska betala skulden, t ex genom plusgiro- eller bankgirokonto.

Fordringsägaren får bara skicka ett enda inkassokrav till en viss gäldenär för en viss skuld. Därefter måste han välja om han ska gå vidare eller om han vill skriva av skulden.

Förseningsersättning

Om en fordran inte betalas i tid av en annan näringsidkare har säljaren rätt att, utöver dröjsmålsräntan, ta ut en förseningsersättning på 450 kr. Förseningsersättning får endast tas ut av näringsidkare och enbart om leverantören har rätt att ta ut dröjsmålsränta vid förseningen. Har säljaren rätt till förseningsersättning är motparten skyldig att betala ersättning för betalningspåminnelser och inkassokostnader endast till den del dessa överstiger förseningsersättningen.