Resa var tjänsteresa

En läkares arbete vid universitet i USA ansågs vara en tjänsteresa och han fick därför avdrag för ökade levnadskostnader i samband med detta.

Bakgrund

En läkare var anställd av landstinget. Som ett led i en så kallad post doktoral utbildning började han forska vid ett universitet i USA. Familjen följde med till USA och deras hus i Sverige hyrdes ut under vistelsetiden. Han hade under tiden kvar sin tjänst hos landstinget. Landstinget fick ett statligt bidrag som delvis finansierade läkarens lön och övrig ersättning för logi och måltider. Arbetet i USA innebar att läkaren utvecklade sina forskningsmetoder och fick nya kunskaper som var till nytta för landstinget.

Skatteverket ansåg att ersättningen från arbetsgivaren för logi och mat skulle beskattas eftersom läkaren inte var på tjänsteresa. Dessutom nekade Skatteverket läkaren avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tjänsteresa.

Däremot ansåg Skatteverket att läkaren kunde få avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete.

Förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten ansåg dock, precis som Skatteverket, att läkaren inte var på tjänsteresa. Han hade därmed inte rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa. Ersättning för logi och ökade levnadskostnader skulle därför beskattas.

Kammarrätten

Läkaren överklagade till kammarrätten som började med att konstatera att begreppet tjänsteresa inte finns definierat i lagtexten.

Skatteverkets uppfattning om begreppet tjänsteresa framgår av deras rättsliga vägledning. Enligt denna så är en tjänsteresa en resa som arbetsgivaren har beordrat den anställde att göra för att arbeta för hans räkning på annan plats. Den anställde har kvar sin tjänst och är alltså inte tjänstledig. Arbetsgivaren har kvar arbetsgivaransvaret för den anställde. Arbetet som ska utföras ska vara en del av det ursprungliga arbetet eller i vart fall vara till nytta för arbetsgivaren. I regel betalar arbetsgivaren den anställdes lön under tjänsteresan.

Kammarrätten kom fram till att läkaren inte hade varit tjänstledig, utan arbetsgivaren hade fortsatt att betala hans lön och ersatt honom för kostnader i USA. Arbetet i USA hade även varit till nytta för arbetsgivaren. I motsats till Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg kammarrätten därför att läkarens resa var en tjänsteresa. Att arbetsgivaren fått lön och kostnader delvis finansierat genom bidrag förändrade inte denna bedömning.

Kammarrätten i Jönköping 1932-17