Konferensresa till Paris förmånsbeskattades

En stor del av kostnaderna för konferensresan till Paris förmånsbeskattades eftersom inslaget av nöje och rekreation översteg vad som kunde anses normalt. Det hade ingen betydelse att deltagandet inte hade varit frivilligt.

Avdrag för konferens

Ett bolag, som var verksam som återförsäljare av medicinsk utrustning, drog av närmare 700 000 kr för en konferensresa till Paris. Det var 14 anställda samt åtta medföljande respektive som var med på resan som sträckte sig från torsdag till lördag.

Förmånsbeskattning enligt Skatteverket

Skatteverket ansåg dock att karaktären av nöjesresa var påtaglig och beslutade att en större del av resan skulle förmånsbeskattas. Motivet till beslutet var att den arbetsrelaterade delen av resan bara bestod av 3,5 timme vardera på fredag respektive lördag. Övrig tid hade ägnats åt måltider och fritidsaktiviteter. Skatteverket påpekade att om en konferensresa i sin helhet ska räknas som intern konferens måste en huvudsaklig del av arbetstiden (minst 75%) ägnas åt arbetet. Det innebär att minst sex timmar per dag (30 timmar under en vecka) ska ägnas åt arbete.

Skatteverket ansåg dock att det inte gick att utesluta att en del av konferensen varit till nytta för företaget och beslutade att 250 000 kr var en skälig kostnad för konferensen. Resterande del, ca 450 000 kr, skulle förmånsbeskattas.

Orimligt med förmånsbeskattning?

Bolaget överklagade och menade att det var orimligt att förmånsbeskatta de anställda eftersom de var beordrade att delta i konferensen och att det hade betraktats som arbetsvägran att inte åka med. Paris valdes som konferensort eftersom det var lätt att ta sig dit för samtliga deltagare.

Syftet med resan var att säljpersonalen, som var utspridd över hela Europa, skulle ha möjlighet att träffas både för att utbyta erfarenheter och planera framtida verksamhet. Detta skedde inte bara under den schemalagda arbetstiden enligt konferensprogrammet, utan ägde även rum under frukost-, lunch- och middagstiden vilket betydde att man i realiteten översteg kravet på sex timmar per dag.

Skattepliktig förmån

Förvaltningsrätten ansåg, precis som Skatteverket, att resans inslag av nöje och rekreation översteg vad som kunde anses normalt för en konferensresa. Att deltagandet inte hade varit frivilligt för de anställda hade inte någon avgörande betydelse i det här fallet. Även om resan hade varit till en viss nytta för företaget var det inte tillräckligt för att resan i sin helhet ska ses som en resa i tjänsten. Resan var både en konferens- och nöjesresa och den del av resan som inneburit nöjesresa skulle förmånsbeskattas. Kostnaderna som bolaget hade för de anställdas respektive skulle också förmånsbeskattas motsvarande bolagets merkostnader för deras deltagande.

Det saknades dock konkreta underlag som visade den faktiska fördelningen av kostnaderna. Förvaltningsrätten ansåg därför att Skatteverkets bedömning att cirka två tredjedelar av konferenskostnaderna skulle förmånsbeskattas var rimlig och skälig.

Skatteverkets beslut fastställdes

Bolaget överklagade till kammarrätten som dock gjorde samma bedömning som förvaltningsrätten. Även om den effektiva arbetstiden under konferensresan kan ha varit större än vad Skatteverket bedömde ansåg kammarrätten att Skatteverkets uppskattning var skälig. Det saknades därför anledning att sänka underlaget för arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten i Göteborg 6605-6606-17