Utländskt bolag hade fast driftsställe i hemmet

Ett brittiskt bolag anses ha ett fast driftställe i Sverige eftersom verksamheten bedrivs stadigvarande från en anställds hem. Bolaget är därmed skyldigt att betala arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift i Sverige.

Arbetade för brittiskt bolag

James var bosatt i Sverige och anställd på deltid i ett brittiskt bolag. Bolaget var investeringsrådgivare till en fond som gjorde investeringar inom jordbrukssektorn. James arbetade främst med att stödja personer som bevakade utvecklingen och prestationen av afrikanska lantbruk som ägdes av fonden, samt att se till att lantbruken uppfyller internationella krav och regelverk. Det betydde att James reste mycket till Afrika och deltog i möten i olika europeiska städer. Han medverkade också i telefonkonferenser där han ringde från sitt hem i Sverige. Huvuddelen av sitt arbete utfördes dock utanför Sverige.

Eftersom bolaget ansåg att det saknade fast driftsställe i Sverige hade James och det brittiska företaget tidigare ett socialavgiftsavtal (likställighetsavtal) vilket innebar att James själv redovisade sina socialavgifter i inkomstdeklarationen. Bolaget registrerade sig senare i Sverige som arbetsgivare och har då betalat arbetsgivaravgifter exklusive allmän löneavgift.

Skatteverket gjorde dock bedömningen att James hem i Sverige skulle anses vara bolagets fasta driftsställe och därför skulle bolaget betala fulla arbetsgivaravgifter, dvs inklusive den allmänna löneavgiften.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut.

Fast driftsställe i hemmet

Ett fast driftsställe för näringsverksamhet är enligt inkomstskattelagen en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (IL 2 kap 29§).

Förvaltningsrätten hänvisade också till OECD:s modellavtal där det är tre kriterier som ska beaktas för att bolaget ska anses ha ett fast driftsställe:

  • Verksamheten ska helt eller delvis bedrivas från platsen.

Enligt förvaltningsrätten uppfylldes alla tre kriterierna i detta fall:

  • Det fanns en uttrycklig överenskommelse genom James anställningsavtal att han skulle arbeta från sitt hem. Därmed får James hem anses ha stått till bolagets förfogande.
  • Platsen var enligt förvaltningsrätten stadigvarande eftersom inget i målet visade att verksamheten hade varat under en kortare tid än ett halvår.
  • Med hänsyn till James arbetsuppgifter anses också bolaget delvis ha drivit sin verksamhet från hans hem.

Eftersom kriterierna var uppfyllda och det inte fanns någon motsättning mellan den interna svenska rätten och dubbelbeskattningsavtalet med Storbritannien ansåg förvaltningsrätten att det brittiska bolaget hade ett fast driftsställe i Sverige.

Kammarrätten höll med

Bolaget överklagade till kammarrätten som dock fastslog förvaltningsrättens dom utan vidare kommentarer. Därmed påfördes bolaget arbetsgivaravgifter inklusive allmän löneavgift på ersättningen till James.

Kammarrätten i Stockholm 1858-17